Vall

Vall 2005 (trädgårdssidan)
Vall 2005 (trädgårdssidan)

Vall var en stor gård i centrala Valbo, från Valbo kyrka till nuvarande Valls herrgård. På 1800-talet bodde där Wilhelm Fogelmarck och hans hustru Emma, född Elfbrink, med barn.

Förhistoria

Vall har varit bebyggt i över 1500 år. Men gårdstomt och byggnader låg före 1859 inte vid nuvarande Valls herrgård utan (åtminstone från ca 1200-talet) vid ”Gamla Vall” på norra sidan av Kungsbäcken vid den nuvarande bron på Kungsängsvägen, ca 600 m öster om Valbo kyrka. Och 100 m söderut, på andra sidan av Kungsbäcken, har man hittat rester av ett hus från ca 450–500, vilket nog är det äldsta husfyndet i Gästrikland. Intill fanns rester av blästerugnar för järnframställning från 700-talet och 800-talet, och ett vikingatida hus från ca 800-talet. Inom Valls ägor finns också flera gravfält och gravar från järnåldern.1

Vall var först en by, men blev sedan en stor gård. Vall verkar ha varit Valbobygdens viktigaste gård vid vikingatidens slut, och på dess mark byggs Gästriklands första kyrka, troligen på 1000-talet.2 Vall blir Valbos prästgård på medeltiden, fram till reformationen.

Vall sträckte sig från Valbo kyrka österut, mot nuvarande Gävle. Längre österut (till stor del söder om Kungsbäcken) fanns på medeltiden även en kungsgård (som nog gav namn åt Kungsbäcken); området kallas sedan 1500-talet för Kungsängen. 3

Kungsladugård

Vid mitten av 1500-talet4 dras Vall in till kronan och förenas därefter med Kungsängen. Gården kallas sedan Kungsladugården Vall, eller ibland bara Ladugården. Från 1656 är Kungsladugården Vall löneboställe åt landshövdingen på Gävle slott, dvs landshövdingen får gårdens avkastning som sin lön. Normalt sköttes gården av en inspektor eller arrendator, men säkert besökte landshövdingen sin gård ibland, och 1739–1749 valde landshövding Odelström att bo permanent på Vall eftersom Gävle slott då hade brunnit och inte var reparerat.

Kartan nedan från 1758 visar att Kungsladugårdens åkrar då sträckte ungefär mellan nuvarande motorvägen (E16) och Kungsbäcken, från väster om kyrkan nästan 3 km till Gavleån där den svänger söderut mellan Gustafsbro och Kungsbäckens utflöde vid nuvarande herrgården Vall. Skog och betesmarker sträckte sig norr ut till Gavleån, och i en smal remsa en mil söderut. På markerna fanns många torp.5

Karta över Vall och Backa 1758 (den röda pricken är modern och visar Kungsbäck).
Karta över Vall och Backa 1758. (Den röda pricken är modern och visar Kungsbäck; Valls nuvarande herrgård ligger i övre kanten av det röda.). Klicka för större bild.
För modernare kartor, se t.ex. 21-VAL-700.

 

Lantbruksskola

1855 startade Gävleborgs läns hushållningssällskap en lantbruksskola. Efter ett par år på Åby gård (också i Valbo) flyttade lantbruksskolan i november 1858 till Kungsladugården Vall, som skolan fick arrendera på 30 år av staten. Den förste föreståndaren 6 var direktör Carl Mathias Juhlin-Dannfelt (1823–1904), men han flyttade redan hösten 1860, och efterträddes av Wilhem Fogelmarck (1835–1893).

Wilhelm Fogelmarck var född 1835 i Västervik. Han studerade på Ultuna lantbruksläroverk 1855–1857, och blev sedan med en gång underlärare på lantbruksskolan i Åby och Vall. Och redan vid 25 års ålder blev han alltså föreståndare och förstelärare på Vall. 7 8
En av ledamöterna i styrelsen för lantbruksskolan Vall var grosshandlaren och brukspatronen Wilhelm Elfbrink (1813-1870) i Gävle, en av Gävles rikaste män som bl.a. ägde Mackmyra bruk, och redan 1863 gifter Wilhelm Fogelmarck sig med hans dotter Emma Elfbrink (1842-1910).

Utbildningen på lantbruksskolan Vall var tvåårig, både praktisk och teoretisk, och varje år intogs 6 nya elever, så att skolan hade 12 elever. De flesta av dessa blev senare rättare på stora jordbruk; bara en mindre del var själva arvtagare till en gård.

När lantbruksskolan flyttar till Vall 1859 bygger skolan nya byggnader på en ny plats, i östra kanten av Valls marker vid Gavleån (som här var gräns mellan Valbo och Gävle stad) och mindre än 2 km från Gävle centrum. Det är bland annat bostäder för föreståndare, lärare, andra anställda och elever, skolhus, ladugård, stall, smedja osv.; de flesta finns kvar. En park anlades vid byggnaderna och finns också kvar.

Huvudbyggnaden blev en ny herrgård (ibland kallad Stora Vall9), som blev bostad åt föreståndaren Wilhelm Fogelmarck med familj. 1870 ärvde Wilhelm Fogelmarcks fru Emma, född Elfbrink, Mackmyra bruk (9 km från Vall), och efter det flyttade familjen regelbundet till Mackmyra herrgård på somrarna10, men bodde på Vall på vintern; de var också kyrkobokförda på Vall. Emma födde fyra barn på Vall: döttrarna Sofi (1864-1924), Anna (1867-1953) och Siri (1868-1944) samt sonen Wilhelm (1872-1873). Se även Anna Fogelmarcks studentexamen och Helene Thomée och Märta Redlund.

Fogelmarcks bor kvar

När lantbruksskolans arrende av Vall upphörde efter 30 år flyttade skolan 1889 till Runemo i Hälsingland. Då fortsatte Wilhelm Fogelmarck att arrendera Vall privat, och bodde därför kvar i herrgården med sin familj tills han dog 1893. Därefter övertogs arrendet av dödsboet, och hans änka och ogifta döttrar bodde kvar på Vall (vintertid) till början av 1900-talet. Jordbruket drevs efter Wilhelm Fogelmarcks död av inspektor Oskar Schram, som flyttades dit från Mackmyra.11

Änkan Emma Fogelmarck och de två ogifta döttrarna flyttar från Vall 1902; från 1904 har Emma en lägenhet vid Karlaplan i Stockholm där de bor vintertid, och på somrarna är de som förr på Mackmyra. Men Emma fortsatte att arrendera Vall och jordbruket där flera år till; troligen till 1909.12

Regemente

1909 fick Hälsinge regemente permanenta kaserner i Kungsbäck i Gävle13, nära Valls herrgård på andra sidan Kungsbäcken (se nedan).
Regementet fick då överta hela Vall som övningsområde, så Fogelmarcks arrende upphörde. Valls herrgård blev tjänstebostad för översten, regementschefen, fram till 1966, och därefter stabskontor. Regementet lades ned 1993.14

Större delen av Vall inkorporerades med Gävle stad 1919.

Högskola

Efter regementets nedläggning byggdes kasernerna i Kungsbäck om för högskolan, som flyttade in där 1995, och området kring Valls herrgård togs över av Gävle kommun.
Valls herrgård var några år kårhus för studentkåren, men är sedan början av 2000-talet restaurang med konferensanläggning, se Stora Vall.
Delar av Valls marker har blivit ett industriområde, med bl.a. Teknikparken.

Kungsbäck

Valls senare historia hänger nära samman med Kungsbäck.
På 1700-talet var Kungsbäck en gård söder om Valls östligaste del där nuvarande herrgården ligger, på andra sidan av Kungsbäckens utlopp i Gavleån. Kungsbäck låg precis vid gränsen mellan Valbo socken och Gävle stad, som här gick nästan rakt söderut från Kungsbäckens mynning; själva byggnaderna räknades tydligen till Valbo, men till gården hörde vretar (åkrar) i Gävle, på andra sidan gränsen.15
1813 köptes Kungsbäcks gård, med vretarna i Gävle, av grosshandlaren Olof Elfbrink (1773-1835) i Gävle (som en kapitalplacering; han bodde inte där). En berättelse från 1828 visar att då var Kungsbäcks gård ett värdshus.
Kungsbäcks gård ärvdes senare av Olofs son Wilhelm Elfbrink som liksom tidigare ägare även arrenderade en del intilliggande mark av Vall; detta räknades på en karta med beskrivning 1845 som ett av Valls torp;16 det var på detta torps marker som Valls herrgård byggdes 1859.

Wilhelm Elfbrink skänkte så småningom Kungsbäck till sin dotter Emma, som alltså var gift med Wilhelm Fogelmarck på Vall. Det verkar troligt att Wilhelm Fogelmarck drev Kungsbäck tillsammans med Vall. Så var det i alla fall sedan lantbruksskolan flyttat och Wilhelm Fogelmarck arrenderade Vall privat.

1905 säljer änkan Emma Fogelmarck Kungsbäck till Gävle stad, som behöver marken för att upplåta den till regementets nya kasernområde.
Numera är Kungsbäck, som sagt ovan, lokaler för Högskolan i Gävle.17

Appendix. Arealer

Kungsladugården Vall var enligt mantalslängder och husförhörslängder 24 öresland.18

Totala arealen (år 1921) var 655 hektar, varav 149 ha åker, 88 ha äng och odlingsmark och 411 ha avrösningsjord (dvs inte odlad mark, nog främst skog) samt 7 ha impediment, se lantmäteriförrättningen 2180-2314 (sid 55).

Kungsbäck (dvs vretarna i Gävle) var (enligt Olof Elfbrinks bouppteckning 1835) 40 tunnland, dvs 20 hektar.
Kungsbäck taxerades till 7 500 riksdaler banko i bouppteckningen 1835, 25 000 riksdaler riksmynt i svärdottern Sofie Elfbrinks bouppteckning 1860 och 35 200 kronor (varav byggnader 7 500) i Wilhelm Fogelmarcks bouppteckning 1893.19

Källor och mer läsning (några med länkar)

Anders Altner. Planerad nybyggnation av bostäder. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:10.

A. Broberg. Vall i Valbo – en medeltida prästgård i Gästrikland. Från Gästrikland 1986, Gävle.

A. Broberg. Arkeologisk förundersökning och undersökning. En medeltida prästgård vid Vall. Riksantikvarieämbetet UV Stockholm, Rapport 1996:103. Stockholm.

Fritiof Hedström, Släkten Fogelmark eller Fogelmarck fr. Fogelås socken, Västergötland. Maskinskrivet, 1919.

Carl Klingberg. Hushållningssällskapet och lanthushållningen i Gästrikland 1814–1914. Från Gästrikland 1971, sid 5–34.

Johannes Kruusi. Området kring Stora Vall. Länsmuseet Gävleborg 2008, Dnr 1274/312.

Ingrid ”Kaisa” Nises och Lars-Erik Wretblad. Kristinelund i mitt hjärta. Valbo, 2014.

Regementschefsbostället Vall genom tiderna. Gävle kommunarkiv.

Bo Ulfhielm. Järnålder i Kungsbäck. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:14.

Bo Ulfhielm & Katarina Eriksson. Ett folkvandringstida hus i Kungsbäck. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:07.

Vall. Gävle Dagblad 2/6 2008.

Husförhörslängder Valbo AI:18a (1851–1861) sid 235 och 290; AI:19a (1862-1870) sid 260; AI:20a (1871-1880) sid 260; AI:21a (1881-1889) sid 296; AI:22a (1890-1895) sid 341.

Fastighetsböcker Valbo AIIa:7 (1910-1914) sid 535; AIIa:8 (1910-1914) sid 916.

Dödbok Valbo F:7 (1903-1913) sid 140.

Mantalslängder Valbo 1754 och 1820.

Mantalslängder Stockholm 1900-1910.

Bouppteckningar Olof Elfbrink Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:37 (1835-1836) nr 75;
Sophie Elfbrink född Göransson Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:62 (1862-1862) nr 76;
Wilhelm Fogelmarck Gästriklands östra tingslags häradsrätt FII:15 (1894-1894) nr 123.

Historiska kartor, Lantmäteriet. Bl.a.
21-VAL-133 (1689, med handlingar om ägorna),
21-VAL-11 (1730, bara ett litet område vid Kungsbäck),
21-VAL-245 (1845, med beskrivning av ägorna, inkl. alla torp),
21-VAL-700 (1904, med handlingar till laga skifte 1903-1921, 1132 sidor).
2180-2314 (1921, inkorporeringsförrättning, ingen karta).

Noter:

  1. Dvs vikingatiden eller århundradena före; jag vet inte närmare dateringar. ↩
  2. Valbo nuvarande kyrka är från 1300-talet, men under finns rester av en äldre stenkyrka från 1100-talet, och det är troligt att det tidigare fanns en träkyrka. Se Valbo kyrka. Platsen där kyrkan ligger heter Torsvallen, vilket kan tyda på ett tidigare helgande till en annan gud. ↩
  3. Där, nära Kungsbäckens mynning och Valls nuvarande herrgård låg på järnåldern en by Vi som troligen var centrum i Valbo. Kungsängen har även kallats Vibro; troligen fanns här en gång en bro över Kungsbäcken, en föregångare till dagens E4 på ungefär samma plats. ↩
  4. Och igen 1602, efter att Vall återgått till kyrkan några år. ↩
  5. 23 torp i en förteckning 1845. ↩
  6. Idag skulle väl titeln vara rektor. ↩
  7. I kyrkoböckerna står han inte som inflyttad i Valbo förrän 8/8 1860. Men enligt andra källor hade han då redan undervisat på skolan i 3 år. ↩
  8. Jag misstänker att Wilhelm Fogelmarck inte själv undervisade så många år; han fick med tiden många uppdrag, både privata och offentliga, bl.a. ordförande i landstinget 1876-1893, ordförande i kommunalstämman och riksdagsman 1877-1879. ↩
  9. Lilla Vall kallas ett annat bostadshus i närheten som också byggdes av lantbruksskolan ↩
  10. Ungefär juni-september. T.ex. flyttade man 1885 ut 20/6 och tillbaka 7/10, enl. brev från guvernanten Hélène Pilo till hennes fästman Knut Ångström. ↩
  11. Under sig hade Schram en rättare Anders Wahlberg på Vall, som var kvar sedan Wilhelm Fogelmarcks tid. ↩
  12. Emma och döttrarna är skrivna på Vall ända till 1909, varefter de står på Mackmyra sulfits disponentvilla det sista året innan Emma dör 1910. Men verkligheten var annorlunda; enligt boken Kristinelund i mitt hjärta bor de 1902-1904 i ett hus tillhörigt Mackmyra sulfit (där Emma var stor ägare), och 1904 skriver hennes svärsons mor Sophie Klingberg i ett brev om ett besök på Vall där den präktiga bostaden står öde; däremot visar rättaren den nya ladugården som tydligen höll på att byggas. Lägenheten i Stockholm står på Emma i mantalslängderna från 1904, med anteckning att hon är skriven i Valbo och vistas i Stockholm ”för hälsans vårdande”. Emma dog 1910 i Stockholm.
    Vid förhandlingar om laga skifte 1903-1905 medverkar svärsonen Erland Th. Klingberg som förmyndare för arrendatorn Emma Fogelmarck. ↩
  13. Tidigare hade regementet övats i Mohed i Hälsingland. ↩
  14. Vissa delar av regementet fanns kvar några år till, men på annan plats. ↩
  15. På Kungsbäck bodde bland annat Paco Hårleman (1723-1772) innan han fick ärva Forsbacka bruk av sin far brukspatron Paco Hårleman (1694-1763); fadern var en annan av mina förfäder (mormors morfars mormors mormors far). ↩
  16. Det tycks ha varit lite oklart om själva byggnaderna i Kungsbäck hörde till Vall eller inte. ↩
  17. Det är lite förvirrande att ”Kungsbäck” används i flera olika betydelser:
    (1) Gården Kungsbäck, senare regemente och nu högskola.
    (2) Torpet Kungsbäck, dvs den del av Vall som utarrenderades till Kungsbäcks gård.
    (3) Ett allmänt namn på området kring Kungsbäcken, även längre västerut (t.ex. i Bo Ulfhielms rapport i källförteckningen).
    (4) Kungsbäck är den moderna fastighetsbeteckningen i området kring Valls herrgård. T.ex. har herrgården beteckningen Kungsbäck 4:1. ↩
  18. Detta var ett slags taxeringsvärde som inte direkt kan översättas till areal. 24 öresland var i särklass störst i Valbo; i mantalslängden 1820 kommer därnäst prästgården i Backa med 9 öresland, medan vanliga bönder har 1-6 öresland. ↩
  19. Detta var bara en liten del av Wilhelm Fogelmarcks dödsbo, som hade ett netto på 774 765 kronor. ↩