Sedan 1700-talet har olika delar av släkten bott i Gävle, och dessa sidor visar var de haft sina bostäder. På denna sida redogörs för grosshandlarfamiljerna Elfstrand, Elfbrink och Göransson; de tillhörde under första halvan av 1800-talet de rikaste familjerna i Gävle och deras gårdar var bland de största och finaste i staden. Runt tiden för Gävle brand 1869 hade dock de kvarlevande i vår gren av släkten lämnat staden, och de kvarvarande i andra grenar (främst Elfstrand) var inte längre lika förmögna, så branden utgör en naturlig slutpunkt. På fortsättningssidan Gävle och släkten, del II behandlas familjerna Serrander, Lyman och Klingberg, som alla bodde i Gävle efter branden 1869; de tillhörde också stadens borgerskap, men hade inte alls samma exceptionella ekonomiska ställning.

I texten och på kartorna nedan är de olika bostäderna utmärkta med bokstäver A, B,… (Kartorna är tagna från Gävle Kommunarkiv, där fler gamla kartor finns.) Gatunamn nedan är de moderna (i de flesta fall oförändrade).

Tomternas nummer anges med det system som användes till 1926, där t.ex. III:5 betyder tomt nr 5 i kvarter III; staden var indelad i ”kvarter”, se t.ex. kartan från 1837. (Numren ändrades vid återuppbyggnaden efter branden 1869, se kartan från 1879.)

Observera att grosshandlarna på 1800-talet hade inte bara ett hus, utan en hel stadsgård med uthus som t.ex. stall, svinhus, fähus, drängstuga mm. De hade även vagnslider vid Staketgatan. I gården bodde inte bara familjen utan också tjänstefolk (ofta ett tiotal) och ofta några inneboende, som bokhållare anställda i firman eller någon släkting.

Exakta årtal kan inte alltid utläsas ur mina källor; ofta anges därför två möjliga år. (Det finns även en liten möjlighet att något årtal blivit fel.)

Förfäder i rakt uppstigande led från mig (och mina närmaste släktingar på Klingbergssidan) är markerade med fetstil; andra släktingar (t.ex. syskon till dessa och ingifta) är markerade med kursiv. För släktskapen, se även sidorna Elfbrink, Elfstrand och Göransson och Antavla.

BAKGRUND OM GÄVLE

Gävle har naturligtvis ändrat utseende en hel del sedan de första anfäderna kom dit på 1700-talet. (Se kartorna.) Gävle centrum brann 1776, och efter det byggdes staden upp igen efter en ny stadsplan med raka gator i ett rutmönster, som i stort sett blivit kvar sedan dess. Gävle brann igen 1869 och nästan alla hus förstördes, men staden byggdes upp igen efter mestadels samma stadsplan i centrum, med samma gator. Den östra delen av staden (som skonades 1776) gjordes dock om helt och inlemmades nu i rutmönstret. (Se kartan från 1879, som även visar gatornas lägen före branden.)
Fram till branden 1869 hade Gavleån en gren (Lillån eller Östra lillån) som vek av norrut från huvudfåran vid början av Hattmakargatan; Lillån fortsatte åt N-NO över nuv. Centralplan och genom norra kanten av nuv. stationshuset, och sedan vidare ut till fjärden.
Mellan Lillån och huvudfåran (Storån) låg Alderholmen. På Alderholmen fanns på den tiden inga bostäder; längst i väster (från Hattmakargatan ungefär till nuv. järnvägsstationen) låg det Norra varvet (där många av Elfstrands och Elfbrinks skepp byggdes), sedan följde Järnvågen (vid nuv. Hamnplan), hamnkajer, sjöbodar, landbodar, repslagarbanor, mälthus mm; dessa var naturligtvis av stor betydelse för grosshandlarna och redarna i familjen, som ägde både bodar och mälthus.¹
Efter branden 1869 fylldes Lillån igen (färdigt 1877) och ersattes av en grävd rätvinklig kanal (Holmkanalen) som började vid nuv. Hamnplan.² Samtidigt byggdes den nuvarande järnvägen och järnvägsstationen.³

 

ELFSTRAND

Daniel Elfstrand (1705-1780) kom från Älvkarleby till Gävle senast 1722; han arbetade upp sig och startade egen grosshandelsfirma 1738. Han ägde och bebodde med sin fru Kristina f. Blom (1721-1787) en gård (A; nr III:36) vid Rådhustorget (som låg på ungefär samma plats som nu), ungefär där nu Stadshuset ligger vid Rådmansgatan. Hela området brann upp 1776.

Hans son grosshandlaren Daniel Elfstrand (1748-1815) byggde c. 1780 tillsammans med sin svåger grosshandlaren, rådmannen och stadsmajoren Samuel Valley (1747-1805) varsitt hus på N Strandgatan (B och C; nr III:5 och III:6), sammanbyggda till ett 55 m långt enhetligt stenhus i tre våningar mellan Köpmangatan och Kopparslagargatan. Enligt Daniels yngsta son Gustaf Adolf Elfstrand (1801-1871) skall deras gemensamma svärfar Anders Lidman (1709-1783), rådman och bergsman i Falun, ha skänkt de båda tomterna till sina döttrar Carin och Britta när de gifte sig, och även låtit bygga de båda husen. De goda vännerna och svågrarna lät göra en port i brandmuren mellan de två sammanbyggda husen för att lättare kunna gå emellan.
Bottenvåningen innehöll kontor och lagerlokaler för grosshandlarfirman. På Daniel Elfstrands tid kunde hans skepp lägga till i ån utanför huset.⁴
I gården B växte alltså Daniel Elfstrands barn upp, däribland Pehr (1783-1845), Ulrika (Ulla) (1787-1844) och Marie (1795-1851); Daniel Elfstrand hade sammanlagt 11 barn, varav 8 blev vuxna, med två fruar Carin f. Lidman (1755-1789) och Carin f. Jäderlund (1769-1837).

Efter Daniel Elfstrands död ärvdes hans gård (B; III:5) av hans son Pehr Elfstrand D:son (1783-1845), gift med sin kusin Ulla f. Valley (1789-1871) som var dotter till Samuel Valley och alltså hade växt upp i grannhuset.
Daniel Elfstrands änka Carin f. Jäderlund (1769-1837), Pehrs styvmor, bor också kvar i B (III:5) till 1828/9, men hon drog nog inte jämnt med styvsonen Pehr som nu tagit över både firman och gården, och hon flyttar 1828/9 till en gård bortom Järntorget (F; IV:2, som ägdes av Olof Elfbrink, gift med hennes styvdotter Ulrika Elfstrand, se nedan) och bor där till sin död.

Efter Pehr Elfstrands död 1845 ärvdes gården B (III:5) av hans änka Ulla; i gården bodde även deras son Per Elfstrand P:son (1822-1862), som liksom sin far fortsatte med familjeföretaget; hans änka Jenny f. Wätterberg (1827-1888) med barn bodde kvar hos svärmor Ulla tills gården förstördes i branden 1869.

 

 

Daniel Elfstrand (och senare hans arvtagare) ägde även granntomten III:4, i kvarteret intill åt väster (längs N. Strandgatan, mellan Köpmangatan och Rådmansgatan); den tomten var familjen Elfstrands trädgård (”kryddgård”) och var inte bebyggd. Resten av det kvarteret var gården nr III:3 (D), som åtminstone från c. 1810 också ägdes av Daniel Elfstrand; här bodde hans son Carl Elfstrand (1779-1826) som ärvde gården efter pappans död. Carl flyttade dock 1817, efter sin hustrus död, från Gävle och ut på landet till sin bror Fredrik Elfstrand (1786-1845) som var godsägare i Romfartuna (Västmanland). Gården D (eller lägenheter i den) hyrdes sedan ut till olika personer, däribland ibland några yngre släktingar. Efter Carl Elfstrands död blev även denna gård ägd av Pehr Elfstrand, som då alltså ägde alla tomterna III:3-5, och som fortsatte att hyra ut gården III:3 (D). Från 1839 bodde här Pehrs äldste bror Daniel Elfstrand (1777-1858) med sin fru Elizabeth (Betzy) f. Lingaard (1790-1872), kallade ”Engelska Elfstrands”.⁵

ELFBRINK

Olof Elfbrink (1773-1835) kom till Gävle 1788 och bodde först hos Daniel Elfstrand (B; III:5), där han började arbeta som betjänt men snart avancerade. 1801/2, ungefär samtidigt som han blev kompanjon i firman Elfstrand & Co., flyttade han till en egen gård (F; nr IV:2⁶) i ett kvarter bredvid Järntorget; Järntorget låg där Drottninggatan kom fram till Lillån, ungefär norra delen av nuv. Centralplan, och Elfbrinks gård låg där det nu är cykelparkering norr om stationshuset.
1807 gifte sig Olof Elfbrink med Ulrika (Ulla) Elfstrand (1787-1844) (dotter till Daniel Elfstrand och som alltså vuxit upp i B) och i gården F (IV:2) föds deras tre barn Daniel (1808-1846), Charlotte (1810-1885) och Wilhelm (1813-1870).⁷

Hos Olof Elfbrink bor också hans lillebror Nils Elfbrink från senast 1800 (i B) till 1804 (i F), då Nils flyttar till Mälby på Väddö, där han sköter en gård som Olof har köpt, och även tar hand om deras föräldrar. (Se Elfbrink på Väddö.)

Olof Elfbrink med familj flyttar 1814/5 tvärs över Järntorget till en gård (E; III:23,24,26) där huvudbyggnaden (på tomten III:26) var ett ståtligt stenhus längs södra sidan av Järntorget, mellan Drottninggatan och Lillån, på nuv. Centralplan.⁸ Huset var gissningsvis från 1790-talet. Tomten III:26 sträckte sig utmed Lillån, och huset låg ungefär där nu hörnhuset vid Drottninggatan ligger mitt emot stationen. Olof Elfbrink bor där resten av sitt liv.
Efter hans död bor änkan Ulrika kvar tillsammans med sonen Wilhelm, som 1837 gifter sig med sin kusin Sofie Göransson (1817-1860). Ulrika dör 1844. Wilhelm fortsätter att bo i gården E med Sofie och de tre barnen Julia (1839-1918), Emma (1842-1910) och Anna (1844-1913).
Sofie dör 1860, och döttrarna gifter sig och flyttar från Gävle. (Julia 1859 med Oskar von Otter, till Sofiedal i Valbo och senare till Steninge slott; Emma 1863 med Wilhelm Fogelmarck, till Vall i Valbo; Anna 1865 med Christian Lundeberg, till Oslättsfors i Hille och senare till Forsbacka.) Wilhelm Elfbrink är sedan ensam kvar som änkling i E; 1867 gifter han om sig med Lina Ekstedt (se nedan) och flyttar till hennes gård C (III:6), men behåller även gården E (III:23,24,26) till branden.

 

Olof Elfbrinks dotter Charlotte Elfbrink (1810-1885) gifter sig 1834 med grosshandlare Gustaf Luth (1800-1863). Gustaf Luth hade varit inneboende hos familjen Elfbrink 1826-28 (i E; III:26) när han var bokhållare, och hade därefter blivit grosshandlare och flyttat till den av Elfstrand ägda gården D (III:3). 1833 hade han flyttat till gården G (IV:1) tvärs över Järntorget från Elfbrink, där nu Södra Esplanadgatan mynnar ut i Centralplan. Gården (G) ägdes av Olof Elfbrink (troligen från ca 1825) och hade varit uthyrd, och blir nu bostad åt Gustaf och Charlotte Luth, som ärver gården efter Olofs död.⁹ De får sina tre barn här. Gustaf bor här till sin död och Charlotte till branden 1869.

Olof Elfbrinks son Daniel Elfbrink (1808-1846) flyttar 1834/5 hemifrån och bor först hos sin syster och svåger Luth (G; IV:1).¹⁰ 1841 köper Daniel Elfbrink den gård (C: III:6) på N. Strandgatan som Samuel Valley en gång byggde, granne med den Elfstrandska gården B (III:5, se ovan) där nu hans farbror Pehr Elfstrand bor.¹¹
Daniel Elfbrink bodde i C (III:6) till sin tidiga död 1846. Därefter ärvdes gården av hans fästmö Lina Ekstedt (1821-1904), som hade bott hos familjen Elfbrink från 1835, sedan hennes far (länsman i Valbo) hade mördats 1833. 1867 gifte hon sig med sin tilltänkta svåger Wilhelm Elfbrink, nu änkling (se ovan), och de bor i C till branden 1869. Efter branden byggdes huset upp igen (nu nr III:4, och i förändrat skick) och Lina Elfbrink, f. Ekstedt, änka sedan 1870, bodde kvar i C till sin död 1904.

 

GÖRANSSON

Anders Petter Göransson (1789-1850) kom från Askersund, och skickades till Gävle för att gå på Brändströmska elementarskolan (senare Borgarskolan). Efter examen från skolan 1806 får han anställning på Dan. Elfbrink & Co., och flyttar in hos Olof Elfbrink (F; IV:2). Olof Elfbrink med familj flyttar som sagt 1814/15, men han fortsätter att äga gården F (IV:2) och hyr ut den till Anders Petter Göransson, som alltså redan bor där.
Anders Petter Göransson gifter sig 1815 med Marie Elfstrand (1795-1851), halvsyster till Olofs Elfbrinks fru Ulrika, och blir strax därefter kompanjon med svågrarna Olof Elfbrink och Pehr Elfstrand i firman Elfstrand & Co.

Anders Petter och Marie Göransson bor kvar i F (IV:2) till 1820 och de får här de fyra första av sina sju barn, däribland Sofie (1817-1860), senare gift med sin kusin Wilhelm Elfbrink, se ovan, och Göran Fredrik (1819-1900), grundare av Sandvikens järnverk (Sandvik). (Wilhelm Elfbrink och hans fru Sofie Göransson var alltså födda i samma hus.)
1820 flyttar familjen Göransson till en gård (H; II:12, 18) vid Kansligatan, mellan Drottninggatan och Nygatan (nu den östligaste delen av Stora torget), där familjen bor tills Anders Petter och Marie Göransson dör 1850 resp. 1851.
Göran Fredrik Göransson gifter sig 1842 med Catharina Elisabeth Sehlberg (1820-1878) men bor kvar i H (II:12,18) med sin växande familj, i en egen lägenhet (eget hus på gården?). Efter föräldrarnas död flyttar han 1852 med sin familj till en annan gård (J; III:32,43), längs Kopparslagargatans östra sida, mellan Drottninggatan och Nygatan, tills de 1863/4 flyttar till Högbo bruk.

LANTGÅRDAR

Förutom sina stadsgårdar så skaffade grosshandlarna också herrgårdar på landet utanför staden där de bodde på somrarna. Detta var riktiga lantgods där de bedrev jordbruk, till skillnad från senare tiders sommarvillor. Daniel Elfstrand ägde från 1781 Lexe (3 km V om Gävle vid Gavleån; nu ett villaområde), som efter hans död ärvdes av dottern Marie, gift med Anders Petter Göransson. Hennes bror Pehr Elfstrand köpte åt sig istället Östra Holmsund 1815 (5 km Ö om Gävle, senare ägt av Korsnäs AB som representationslokal), 1823 utökat med gamla Holmsund och Kastet.

Olof Elfbrink köpte 1814 Mackmyra bruk med tillhörande herrgård (10 km V om Gävle), som senare ärvdes av Daniel och Wilhelm. Dessutom köpte han 1831 Lervik (4 km NO om Gävle; nu ett villaområde), som efter hans död ärvdes av dottern Charlotte, gift med Gustaf Luth.

Anders Petter Göransson ärvde som sagt Lexe, men köpte senare det större Stigslund (2 km norr om Gävle; nu en stadsdel i norra Gävle).

---

KÄLLOR

Husförhörslängder för Gävle Helga Trefaldighet 1789-1895 och församlingsböcker 1896-1904.

Adresskalender för Gävle 1862, Gävle Stadsarkiv.

Kartor, Gävle Stadsarkiv.

Bouppteckningar för Daniel Elfstrand, Olof Elfbrink, Daniel Elfbrink.

Erik Andrén, Gävle stads topografi och bebyggelsehistoria, Ur Gävle stads historia, Gävle 1946, 55-119, speciellt sid 71-77.

Percy Elfstrand (End), En gammal Geflesläkt och litet om dess ursprung och verksamhet. Meddelanden av Gestriklands kulturhistoriska förening 1919, 35-46.

Percy Elfstrand, Till person- och släktkrönikan i äldre tid, Ur Gävle stads historia, Gävle 1946, 760-808, speciellt sid 783-790.

Svenskt biografiskt lexikon: Elfbrink, släkt, Elfstrand, släkt.

---

Noter: