Falun

Personer från olika delar av min släkt har bott och verkat i Falun med omgivning under (minst) två olika perioder.

1. Bergsmän m.fl., 1600- och 1700-talen.

Flera anfäder på olika grenar var bergsmän som hade andelar i Falu koppargruva och kopparhyttor där de smälte malmen och framställde koppar. De bodde antingen i själva Falun eller (vanligare) på en gård utanför Falun, där de förstås även hade jordbruk.1

1a. Karin Lidman (1755-1789), hustru till grosshandlaren i Gävle Daniel D:son Elfstrand (1848-1815), och mor till bl.a. deras dotter Ulla Elfstrand (1787-1844) (alla anfäder på min morfarsmors sida) var bergsmansdotter från Falun. Karins far var bergsrådmannen Anders Lidman (1709-1783). Hans far Jöns Lidman (?-1710) sägs också ha varit bergsman i Falun.

1b. Nyss nämnda Karin Lidmans morfar Daniel Danielsson (1694-1746) var bergsman på Danholn i Sundborns sn liksom hans far Daniel Danielsson (?-1710) på Danholn (och kanske fler anfäder till dessa).

1c. Jöns Olofsson (ca 1628-1703), på en annan gren av släkten (morfarsfars sida), var bergsman på Klingsbo i Skedvi sn. Hans dotter Anna Klingberg (1676-1747) och hennes man Carl Ekman (?-1720) bodde i Sundborns sn, först på Hyttnäs och sedan Sandsberg, och deras barn, däribland Carl Klingberg (1701-1782) föddes på Hyttnäs.2

1d. Daniel Isaksson (1610-1680), på en tredje gren av släkten (mormorsmors sida), var bergsman på Sveden utanför Falun. Daniels far Isak Nilsson (?-1632) på Främsbacka utanför Falun, hans far Nils Ottesson och hans far Otte Persson i Sundborn, liksom Daniel Isakssons morfar Eggert Eggertsson i Risholn var alla bergsmän.
David Isakssons hustru Anna Petersdotter (-1697) kom från en prästfamilj i Falutrakten. Hennes far Petrus Bullernaesius (?-1632) var kyrkoherde i Svärdsjö, liksom Annas morfar Michael Michaelis (?-1627), och hans far Michaeli Erici Helsingius (?-c. 1578) var prost i Falun.

Danholn och (Stora) Hyttnäs idag.

2. Officerare, början av 1900-talet.

Faluns centrala delar. Bokstäverna A-D visar olika bostäder för släktingar, se texten. Husen finns i de flesta fall inte kvar, och det exakta läget inom kvarteret är ibland okänt.

Erland Theodor Klingberg (1866-1938), hans bror Knut Filip Klingberg (1871-1959) och hans svåger Fredrik Gripensvärd (1865-1942) var officerare (alla så småningom kaptener) på Dalregementet. Dalregementet hade sedan 1796 sin övningsplats vid Rommehed i Stora Tuna, och de for alltså dit för de årliga övningarna, men officersyrket var då bara en deltidssyssla och ingen av dem hade fast bostad i Stora Tuna.
1908, i samband med att de indelta soldaterna ersattes av allmän värnplikt, flyttade Dalregementet till nybyggda kaserner i Falun (R på kartan), samtidigt som officerarna fick tjänstgöra på heltid. Dalregementets officerare flyttade därför då till Falun med sina familjer.

2a. Erland Theodor Klingberg (1866-1938) med hustru Anna f. Fogelmarck (1867-1953) och barnen Axel (1896-1971), Erland (1898-1981), Kajsa/Ulla (1901-1923), Wilhelm (1902-1994), Carl (1905-1990) flyttar från Mackmyra utanför Gävle till Falun 27/11 1909. De hyr en stor lägenhet i ett nybyggt hus på Kristinegatan, i hörnet av Trotzgatan (A)3; där har de också bl.a. stall för hästarna, och en egen lägenhet för kusken med familj. 4 5 6
1916, när han fyller 50, pensioneras Erland Theodor, och familjen flyttar från Falun tillbaka till Mackmyra.7.
Alla barnen utom Axel (som redan tagit studenten) gick kvar i skola i Falun även 1916-17, och bodde då hos mostrarna Sofi och Siri på Soltofta (C4), se nedan; ofta var deras mamma Anna också där och tog hand om dem. Erland och Ulla var kvar även 1917-18 för att gå ut sina skolor, och bodde då med moster Sofi hos Lundebergs (Gripensvärds hade flyttat), se nedan.

2b. Knut Filip Klingberg (1871-1959) var skriven i Falun redan 1902-1903 (innan han gifte sig 22/10 1903); han var då inneboende i kv. Falan (B1).8
Knut Filip flyttade tillbaka 25/9 1910 med sin fru Mary-Ann f. Ossbahr (1879-1943). De hyrde då i en gård i Villastaden/Bergalid, vid eller nära Svärdsjögatan/Manhemsvägen (B2).9
1914-1915 tjänstgjorde Knut Filip i Persien, tillsammans med andra svenska officerare på Persiska gendarmeriet.10
Efter hemkomsten från Persien 1915 bodde Knut och hans fru mer centralt, i en gård i kv. Kransen, också vid Svärdsjögatan (B3).11
1918 blir Knut Filip major i Vaxholm och flyttar från Falun.

2c. Fredrik Gripensvärd var skriven i Falun redan från 1898, då han kom från Stockholm. 1898-1901 var han (liksom flera andra) inneboende i landshövdingens residens på Åsgatan 51 (C1). 1901-1902 bor han i kv. Trumbäcken (C2, hos en kapten Montan)12 och 1902-1909 i kv. Lagmannen (C3, hos kapten Adolf Krautmeyer, se ovan);13 1909-1910 bor han på regementet (R).
Fredrik Gripensvärd gifter sig 15/10 1910 med Siri Fogelmarck (1868-1944), syster till Anna Klingberg f. Fogelmarck (se ovan), och köper då villan Soltofta (C4) i Villastaden, i hörnet av Hans Järtas väg och Linnévägen.14
1917 lämnar Gripensvärds Falun och flyttar till Herresta herrgård i Södermanland.15 16

2d. Sofi (”Fiffan”) Fogelmarck (1864-1924), den tredje systern Fogelmarck, var ogift och flyttade 1912 till sina systrar i Falun.17 Hon bodde 1912-1917 hos sin syster och svåger Siri och Fredrik Gripensvärd i Soltofta (C4, se ovan).
När Gripensvärd 1917 sålde Soltofta flyttade Sofi till sina släktingar överstelöjtnant Arthur Lundeberg (1860-1927) och hans fru Matilda f. Steffansson (1867-1956) med barn i den närbelägna villan Vårliden (D).18 19 20 21 (Sofi hade nog egen lägenhet och eget hushåll.)
Från 1915 bodde med Sofi också hennes sällskapsdam Märta Redlund (1888-1954), som var dotter till Sofis fostersyster Helène Thomée (1862-1943). 1918 flyttar Sofi Fogelmarck och Märta Redlund till Stockholm, där de bor tillsammans till Sofi dör.

Noter:

  1. Att framställa koppar ur kopparmalm är en komplicerad procedur med rostning och smältning i flera steg, se en beskrivning av kopparframställning och en annan beskrivning. Detta krävde naturligtvis stora mängder ved och träkol, och hyttor anlades därför i skogarna runt Falun, vid lämpliga vattendrag som gav kraft till blåsbälgarna; som mest fanns 132 hyttor i och runt Falun. ↩
  2. Barnen tog mammans namn Klingberg eftersom Carl Ekman var en bedragare och dömdes till döden, se Anna Klingberg och Carl Ekman. ↩
  3. Lallarvet 4:2, senare kv. Lagmannen 3-4. Troligen Kristinegatan 11 där nu Kristinegården med församlingslokaler ligger. ↩
  4. Lägenheten beskrivs av Carl, 60 år senare, i hans ”Som jag minns det”. ↩
  5. Huset ägdes av kapten, senare överste, Adolf Krautmeyer (1865-1940), och först hans svärfar brukspatron Johan Erik Widigsson (1835-1911). Dessa bodde båda med sina familjer i samma kvarter; Krautmeyer på gård 1 och Widigsson, liksom Klingberg, på gård 2. ↩
  6. Somrarna, liksom julloven, for hela familjen Klingberg med tåg till Mackmyra. ↩
  7. De skaffade också en lägenhet i Gävle där de bodde under terminerna ↩
  8. Östra Falun kv. 9:15-16, senare kv Falan 1. ↩
  9. I kv. 102 Manhem, senare kv. Bergalid, gården Manhem. ↩
  10. Knut Filip var då skriven på regementet i Falun. ↩
  11. Lallarvet kv 4:17, senare kv. Kransen 916-917. Nu troligen Svärdsjögatan 16-18. ↩
  12. Yttre Åsen 1:34, senare Trumbäcken 904. ↩
  13. Lallarvet 4:1, senare Lagmannen 3-4. ↩
  14. kv 104:30-33, senare kv. Soltofta 2-4. Nu Soltofta 34, Hans Järtas väg 13-15 och Linnévägen 23. ↩
  15. Senare till Strömsta i Uppland och vidare till andra platser, slutligen Malmköping. ↩
  16. Soltofta såldes av Gripensvärd till överste Axel Sjögreen (1870-1934), chef för Dalregementet. Villan revs ca 1970 och ersattes av tre flerfamiljshus. ↩
  17. Enligt kyrkoböckerna kom Sofi då från Sofiedal i Valbo, men det är oklart om hon verkligen bodde där eller i Stockholm. Sofi, Siri och deras mor Emma Fogelmarck f. Elfbrink (1842-1910) bodde de sista åren före Emmas död i en lägenhet vid Karlaplan i Stockholm, men var skrivna i Valbo; den lägenheten hade de dock inte kvar efter Emmas död. ↩
  18. Södra Kyrkobacken 26:18-19, senare kv. 104:2-8, därefter Nedre Kyrkobacken 884-887 (Lundebergs gård). Nu Vårlidsvägen 6. ↩
  19. Vårliden hade byggts på 1880-talet, och finns ännu kvar, nu ombyggd till 5 lägenheter efter att tidigare en period ha varit skola. Namnet Vårliden var Mathildas idé. ↩
  20. Arthur Lundeberg och Matilda Steffansson var egentligen kusin respektive systerdotter till brukspatron Christian Lundeberg (1842-1911) på Forsbacka i Valbo, som var gift med Anna f. Elfbrink (1844-1913), moster till systrarna Fogelmarck. Både Arthur Lundeberg och Matilda Steffansson blev föräldralösa som småbarn, och växte båda upp på Forsbacka; Arthur hos Christian och Anna, och Matilda hos Christians föräldrar. Systrarna Fogelmarck bodde också i Valbo, på Vall och Mackmyra, och familjerna umgicks flitigt, så både Arthur och Matilda var nog som kusiner för dem. ↩
  21. Granne med Vårliden bodde Selma Lagerlöf (1858-1940) i en gammal bergsmansgård som hon köpt 1907; Lagerlöfgården är nu riven och ersatt av radhus, Vårlidenvägen 15-25. Selma Lagerlöf köpte 1909 även tillbaka barndomshemmet Mårbacka, med pengar från Nobelpriset, och skrev sig där, men bodde huvudsakligen i Falun till 1923, och delvis även senare; hon ägde gården där till sin död. Ett bevarat tackkort från Selma visar att Sofi Fogelmarck hade viss kontakt med henne; det är okänt hur mycket. ↩