Lyman, översikt

Namnet Lyman dyker upp hos tre kyrkoherdar i Uppland på 1700-talet: Matthias Lyman (?– 1745), kyrkoherde i Ununge, Lars Lyman (1702–1777), kyrkoherde i Vittinge, och Matthias Lyman (1714–1777), kyrkoherde i Lohärad. Den äldre Matthias tog när han studerade i Uppsala namnet Lyman efter Lyhundra härad som han kom från, och de två andra, som var brorson resp. systerson till honom, följde hans exempel när de började studera.

I tabellerna på denna sida visas hur de tre kyrkoherdarna var släkt med varandra, från den gemensamme stamfadern Lars Nilsson (?-1712) i tabell 1.

Vår gren härstammar från Matthias Lyman i Lohärad (tabell 4); den beskrivs på sidan Lyman, vår gren. Grenarna från de andra två kyrkoherdarna dog ut 1769 resp. 1855 (i den traditionella meningen att de sista som hette eller var födda Lyman dog då; andra ättlingar finns nog än idag). Det finns idag också flera andra släkter Lyman utan samband med denna.

Mer detaljer (inklusive källhänvisningar), ättlingar på alla grenar av familjen Lyman samt några förfäder till stamfadern Lars Nilsson finns i skriften Släkten Lyman (från Lyhundra).

TABELL 1

Lars Nilsson, född troligen i Nyckelby, Lohärads socken, död 25/2 1712 i Gribby, Lohärads socken, son till Nils Persson och Karin Matsdotter. Länsman samt rusthållare.1

Lars Nilsson kom från en släkt storbönder i Estuna och Lohärads socknar i Lyhundra härad i Roslagen (norr om Norrtälje). Han övertog Västergården i Nyckelby efter sin far ca 1670. Han flyttade ca 1691 till Gribby ca 2 km bort där han köpt en annan gård; sonen Johan bor åtminstone tidvis på gården i Nyckelby.

Lars Nilsson hade tydligen stort förtroende i trakten och utsågs 1678 till häradets länsman, en syssla han hade minst 13 år.
Han var också riksdagsman i bondeståndet för Lyhundra härad vid riksdagen i november 1697.2

Gift (1) med NN, död ca 1682.

Gift (2) ca 1683 med Anna Nilsson Gevalia, död 9/3 1714 i Gribby, Lohärads socken. Anna kom från Svanberga i grannsocknen Estuna, men namnet Gevalia kan syfta på härstamning från Gävle.

Troligen 5 barn (ordningen okänd):

  • Johan (Jan) Larsson Berg, troligen född 1669 i Nyckelby, Lohärads socken, död tidigast 1736. Se tabell 3.
  • Matthias Laurentii Lyman, troligen född 1672 i Nyckelby, Lohärads socken, död 29/5 1745 i Ununge. Kyrkoherde. Se tabell 2.
  • Kerstin Larsdotter, död tidigast 1721. Se tabell 4.
  • Anna Larsdotter. Gift med bonden Johan (Jan) Ersson i Nyckelby, född ca 1652, död i Nyckelby 18/10 1736.
  • NN. Okänd dotter. Troligen gift med en bror till Annas man Johan Ersson.

TABELL 2.

Matthias Laurentii Lyman, troligen född 1672 i Nyckelby, Lohärads socken, död 29/5 1745 i Ununge. Kyrkoherde.

Tog namnet Lyman när han studerade i Uppsala. (Hette som barn nog Mats Larsson.)

Inskriven vid Uppsala universitet 1692 efter studier på katedralskolan i Uppsala. Prästvigd 1696 till adjunkt i Näs. Komminister i Edsbro 1701. Kyrkoherde i Ununge 1716.
Fick 1730 en varning från konsitoriet (domkapitlet) för sitt sätt att försöka bestämma vem som skulle bli ny komminister.
Skänkte med sin hustru 1741 en brudkrona till Ununge kyrka.3

Gift 3/10 1701 i Norrtälje med Maria Ernander, född ca 6/9 1679 i Stockholm, död 20/10 1760 i Enköping, dotter till kyrkoherden i Husby-Sjutolft Stephan Petri Ernander (?–1689) och Margareta Wejdling (1661–1738).

2 döttrar Margareta (1702-1762) och Anna Maria (1708-1769), båda gifta med präster i Uppland.

TABELL 3

Johan (Jan) Larsson Berg,4 troligen född 1669 i Nyckelby, Lohärads socken, död tidigast 1736, son till Lars Nilsson (tabell 1). Rusthållare.

Johan gick 1683–1684 i Rimbo barnskola5

Johan Larsson Berg kom från Nyckelby i Lohärads socken, och bodde större delen av sitt liv på fädernesgården där, men vissa perioder bodde han på svärföräldrarnas gård i Norr Nånö i Estuna socken (ca 6 km från Nyckelby).

Gift (1) 1697 med Brita Jansdotter, född ca 1677, död 28/3 1722 i Norr Nånö, Estuna socken, dotter till rusthållare Johan Olsson i Norr Nånö och hans hustru Anna Persdotter.

Gift (2) 4/11 1722 i Nyckelby, Lohärads socken med Ingeborg Eriksdotter, död 10/6 1731 i Nyckelby, Lohärads socken.

Gift (3) 12/12 1731 i Nyckelby, Lohärads socken med Margareta Blom, född 1679 (troligen i januari), död 14/10 1763.

Minst 3 barn (alla barn till Brita Jansdotter), däribland:

  • (1) Lars (Laurentius) Lyman, född 6/2 1702 på Nyckelby rusthåll, Lohärads socken, död 16/6 1777 i Lohärads prästgård.6
    Kyrkoherde i Vittinge, prost.

    Lars gick 1719 i högsta (4:de) klassen i Uppsala katedralskola. Inskriven vid Uppsala universitet 1722.
    Prästvigd 12/12 1726 till adjunkt i Balingsta.7 Kyrkoherde i Vittinge 1731. Honorärsprost 20/12 1774.
    Lars Lyman skänkte en ståtlig ljuskrona till Lohärads kyrka.

    Gift 20/2 1732 i Vittinge med Beata Brunnelia, född 26/8 1695 i Vittinge, död 11/2 1782 på sin gård Säby i Vittinge, dotter till kyrkoherden i Vittinge Eric Brunnelius (1656–1717) och Margareta Bure (1670–1743) och änka efter Lars Lymans företrädare Elias Jonae Gedner (?–1730).8
    Beata hade 5 barn med Elias Gedner och 3 med Lars Lyman.

    3 barn, av vilka den enda som blev vuxen var sonen Johan Lyman (1737-1790), provinsialläkare i Närke.

TABELL 4

Kerstin Larsdotter, troligen född i Nyckelby, Lohärads socken, död tidigast 1721, dotter till Lars Nilsson (tabell 1).

Gift 23/9 1700 med Johan Eriksson från Estuna socken, född ca 1665, död 5/5 1726 i Sylta, Estuna socken, son till bonden Erik Eriksson i Vämlinge, Estuna socken, begravd 16/7 1711, och hans hustru Margareta Hansdotter, född ca 1635 och begravd 28/1 1722. Bonde i först Vämlinge och från 1703 i Sylta, båda i Estuna socken.

Troligen minst 10 barn, däribland:

  • Matthias Lyman, född 9(?)/7 och döpt 11/7 1714 i Sylta, Estuna socken. Kyrkoherde i Lohärad. Se sidan Lyman, vår gren.

Noter:

  1. Ett rusthåll var under indelningsverkets tid (1680–1901) en gård som ansvarade för en ryttare med häst och utrustning till kavalleriet, och som istället var befriad från skatt (på den tiden kallad ränta) på marken. Gårdens innehavare kallades rusthållare. Ryttaren (soldaten) själv bodde i ett soldattorp. ↩
  2. Vid riksdagen förklarades den då blott 15-årige Karl XII myndig. ↩
  3. Han skrev själv om detta i vigselboken när brudkronan första gången användes, och att den kostade 400 daler. ↩
  4. Jag vet inte när, eller varför, han fick tillnamnet Berg. Det förekommer i källorna redan 1700, och används ofta efter det men inte alltid. ↩
  5. Johan intogs i skolan 16/11 1683, och kunde då ”läsa svenska, skriva något, räkna 4 species något så när”; han kan senare utantill halva Donatus (en under många århundraden mycket använd latinsk skolgrammatik, skriven av Aelius Donatus på 300-talet) och kan vid examen 21/3 1684 ”räkna vackert och skriva”. ↩
  6. Lars Lyman dog alltså på besök i barndomssocknen Lohärad, säkerligen med anledning av bröllopet 1/6 mellan hans kusin kyrkoherden Matthias Lyman och hans styvdotter änkepastorskan Margareta Juliana född Gedner, se tabell 4. Han begravdes i Lohärad, men liket fördes till Vittinge nästa vinter. ↩
  7. Kyrkoherden i Ununge Matthias Lyman (tabell 2) anhöll 1726 om att hans brorson Laurentius skulle prästvigas till adjunkt hos honom. Även kyrkoherde Johan Hofman i Balingsta ville ha honom till adjunkt. Matthias Lyman ansåg att han borde få företräde eftersom han bekostat brorsonens studier, men Laurentius själv föredrog att komma till Balingsta, och så blev det tydligen. ↩
  8. Beata var alltså dotter till kyrkoherden Eric Brunnelius, gifte sig med hans efterträdare Elias Gedner, och gifte sedan om sig med dennes efterträdare Lars Lyman. ↩