Lyman, vår gren

Namnet Lyman dyker upp hos tre kyrkoherdar i Uppland på 1700-talet: Matthias Lyman (?– 1745), kyrkoherde i Ununge, Lars Lyman (1702–1777), kyrkoherde i Vittinge, och Matthias Lyman (1714–1777), kyrkoherde i Lohärad. Den äldre Matthias tog när han studerade i Uppsala namnet Lyman efter Lyhundra härad som han kom från, och de två andra, som var brorson resp. systerson till honom, följde hans exempel när de började studera. Se vidare sidan Lyman, översikt samt skriften Släkten Lyman (från Lyhundra), som ger mer detaljer och som innehåller samtliga kända släktingar Lyman från alla grenar av denna släkt. (Det finns idag också flera andra släkter Lyman, utan samband med denna.)

Se också kopior på tre handskrivna släktböcker skrivna av min mormorsmorfar Gustaf Leonard Lyman (1848-1937), se tabell 4 nedan:

  • G.L. Lymans förfäder, där han fört in sina förfäder, ända till Olof Skötkonung (ca 980 – ca 1022) m.fl.
  • G.L. Lymans anfäder, också med hans förfäder. Denna version (som är en mycket större fil) är mer utförlig. Observera släktkartan på spalt 7-9 (i kopian uppdelad på tre bilder). (Spaltnumreringen börjar på 3.)
  • G.L. Lymans släkt å fädernet med ättlingar till Matthias Lyman (tabell 1 nedan), oavsett kön. Här finns därför inte bara personer med namnet Lyman utan även släktingar Korsgren, Carlsson Barkman, Ossbahr,1 Winge, Forsberg, Linderfors, Zetterberg, Nordqvist m.fl.

Vår gren av släkten Lyman härstammar från Matthias Lyman i Lohärad:

TABELL 1
Matthias Lyman född 9(?)/7 och döpt 11/7 1714 i Sylta, Estuna socken, död 17/7 1777 i Lohärads prästgård, son till bonden Johan Eriksson (ca 1665-1726) och Kristina Larsdotter. Kyrkoherde.

Inskriven (som Matthias Lyman) i Uppsala katedralskola 1725 och vid Uppsala universitet 1732. Prästvigd 1737; komminister i Närtuna och Gottröra 1742; kyrkoherde i Lohärad 1776 (utnämnd 19/8 1776, tillträdde 1/5 1777, men dog mindre än tre månader efter tillträdet).

Gift (1) 28/9 1743 med Christina Poliander, född 1718, död 2/5 1765 i Gottröra.

Gift (2) 1/6 1777 med Margareta Juliana f. Gedner, född 27/12 1723 i Vittinge, död 23/4 1797 i Gribby, Lohärads socken, änka efter företrädaren som kyrkoherde i Lohärad Lars Westman (1715-1775) och dotter till kyrkoherden i Vittinge Elias Gedner (?-1730) och Beata Brunnelia (1695-1782); styvdotter till Matthias kusin kyrkoherde Lars Lyman. Matthias dog sju veckor efter deras bröllop. Han efterträddes som kyrkoherde av änkans bror Elias Gedner (1726-1797).

7 barn:

  1. (1) Johan Gabriel, född 22/7 1744 i Gottröra, död 3/9 1792 i Uppsala. Amanuens vid Uppsala domkapitel. Gift 12/8 1784 i Uppsala med Brita Maria Psilander, född 1752 i Tolfta.
  2. (1) Christina Lovisa, född 17/1 1746 i Gottröra, död 6/12 1779 i Österåker. Gift ?/2 1770 i Gottröra med organisten Daniel Winge född 7/8 1746 i Kårsta, död 12/8 1787 i Österåker.
  3. (1) Julius, född 25/12 1747 i Gottröra. Enligt uppgift överstyrman, men detta är obekräftat.
  4. (1) Catharina Maria, född 21/7 1750 i Gottröra, död 25/2 1807 i Gottröra. Gift 27/4 1777 i Gottröra med hennes fars efterträdare som komminister i Närtuna och Gottröra, komminister Alexander Linderfors, född 1/5 1734 i Gävle, död 21/11 1797 i Håsta, Gottröra.
  5. (1) Erik, född 6/11 1752 i Gottröra, död ?/2 1753 i Gottröra.
  6. (1) Matthias, född 3/7 1754 i Gottröra.
  7. (1) Per, född 24/7 1757 i Gottröra, död 27/2 1832 i Österlövsta. Se tabell 2.

TABELL 2
Per Lyman, född 24/7 1757 i Gottröra, död 27/2 1832 i Österlövsta, son till Matthias Lyman och Christina Poliander (tabell 1). Organist och klockare.

Inskriven vid Uppsala universitet 1776. Organist och klockare i Österlövsta från 1784, bosatt i kyrkbyn Försäter.

Gift 20/7 1802 i Österlövsta med Anna Maria Westberg, född 15/12 1783 i Frötuna, Rasbo, död 10/12 1855 i Österlövsta, dotter till kusken Erik Westberg (1758-?) och barnmorskan Brita Rosenlöf (1756-?).2 Anna Maria gifte efter Per Lymans död om sig med skräddaren Olof Alsterqvist (1789-1869) som tar namnet Lyman.

5 barn:

  1. Eva Maria, född 11/8 1803 i Försäter, Österlövsta socken, död 11/12 1876 i Strömsbergs bruk, Tolfta socken (Uppland), barnmorska. Gift 21/1 1827 i Österlövsta med vice organisten Carl Zetterberg, född 14/2 1798 i Valö (Uppland). Carl Zetterberg var alltså vice organist hos sin svärfar, men blev ca 1830 straffad med 40 par spö och insatt på fästning på livstid för kyrkostöld.
  2. Sophia Lovisa, född 25/9 1805 i Österlövsta, död 6/12 1805 i Österlövsta.
  3. Per Adolf, född tvilling 22/12 1806 i Österlövsta, död 23/12 1806 i Österlövsta.
  4. Carl Gustaf, född tvilling 22/12 1806 i Österlövsta, död 23/12 1806 i Österlövsta.
  5. Per Gustaf, född 16/11 1811 i Österlövsta, död 12/2 1891 i Ren, Bollnäs, kommissionslantmätare. Se tabell 3.

TABELL 3
Per Gustaf Lyman, född 16/11 1811 i Österlövsta, död 12/2 1891 i Bollnäs, son till Per Lyman och Anna Maria Westberg (tabell 2). Kommissionslantmätare. 3

Studerade vid Gävle läroverk; gick först i trivialskolan (den lägre avdelningen) och från 1830 i gymnasiet, men slutade redan 1832 och flyttade hem igen.4 Var 1838–1839 elev hos kommissionslantmätaren Johan Fredrik Wallin i Lövstabruk. Lantmätarexamen 1841. Flyttar senast 1844 till Ovansjö (Gästrikland), där han är lantmästarauskultant (biträde) och bor hos kommissionslantmätare Adolf Ulrik Strömbäck.5

Flyttar 1847 till Bollnäs där han bosätter sig i byn Vik. Utnämns till vice kommissionslantmätare 1853 och kommissionslantmätare 1871; pensioneras 1877.6

Gift 25/7 1848 i Bollnäs med Anna Matilda Rahm, född 11/8 1822 i Bollnäs, död 3/2 1905 i Bollnäs, dotter till fanjunkaren och förvaltaren Gustaf Rahm (1787–1831) och Lovisa Charlotta Holmberg (1796–1846).7

Familjen flyttar 1869 till Anna Matildas födelseby Ren, också i Bollnäs socken.8

Per Gustaf Lyman (1811-1895) och Anna Matilda f. Rahm (1822-1905)

8 barn:

  1. Gustaf Leonard Lyman, född 1/10 1848 i Bollnäs, död 3/11 1937 i Brånsta, Kumla socken (Närke). Se tabell 4.
  2. Johan Albert, född 20/3 1850 i Bollnäs, död 5/12 1923 i Bollnäs. Skräddare. Sinnessjuk; intagen på Uppsala hospital 1912-1921 och omyndigförklarad.
  3. Valfrid Oscar, född 16/12 1851 i Bollnäs, död 13/7 1852 i Bollnäs.
  4. Anna Lovisa Matilda, född 18/8 1853 i Bollnäs, död 7/12 1911 i Bollnäs. Hushållsbiträde.
  5. Gottfrid, född och död 23/4 1855 i Bollnäs. (I kyrkböckerna registrerad som dödfödd.)
  6. Carl Oscar, född 30/10 1856 i Bollnäs, död 1902 i USA. Handlande. Gift 29/11 1885 i Bollnäs med Brita Ersdotter, född 27/4 1856 i Bollnäs, död 26/11 1898 i Bollnäs. Carl Oscar emigrerar till N. Amerika 1888, men lämnar kvar fru och barn i Bollnäs.
  7. Emma Constantia, född 10/1 1859 i Bollnäs, död 5/2 1929 i Stockholm. Emma flyttar senast 1880 till sin morbror hattfabrikören Gustaf Rahm (1818-1902) och hans familj i Stockholm; efter dennes död 1902 fortsätter Emma att bo med änkan Johanna Charlotta Rahm, född Bergman (1831-1920) till dennas död. Bor sista åren i egen lägenhet i Stockholm.
  8. Tekla Amalia, född 4/2 1862 i Bollnäs, död 3/3 1946 i Stockholm. Hushållerska. Bor, med ett par korta avbrott, hemma hos föräldrarna så länge de lever, liksom systern Anna Lovisa Matilda och (sinnessjuke) brodern Albert; efter föräldrarnas död fortsätter de tre syskonen att bo tillsammans i Bollnäs tills Anna Lovisa Matilda dör 1911 och Albert tas in på hospital 1912. Tekla bor sedan kvar ensam i Bollnäs. Efter systern Emmas död 1929 ärver Tekla hennes lägenhet i Stockholm och flyttar dit 1930.

TABELL 4

Gustaf Leonard Lyman född 1/10 1848 i Bollnäs, död 3/11 1937 i Brånsta, Kumla socken (Närke). Manufakturhandlare.9

Flyttade 1873 från Bollnäs till Sundsvall, där han (tills han gifte sig 1879) bodde hos sin morbror, handlande Johan Ulrik Rahm med familj; Gustaf Leonard blev själv handlande.

Gift 24/6 1879 med Emma Carolina Sofia Boström, född 31/8 1856 i Sundsvall, död 25/7 1936 i Brånsta, Kumla socken (Närke), dotter till Per (Petrus)10 Boström (1828-1866) och Ulrika Charlotta Lundgren (1830-1897).

Familjen flyttade 1886 till Gävle där Gustaf Leonard 1886-1902 hade affären Andreén & C:o,11 se Gävle och släkten, del II. Han var även med om att grunda Gefle elektriska belysnings-AB och Byggnads-AB Gevalia, som byggde Gevaliapalatset i Gävle 1892 där familjen sedan bodde; han ledde ett tag bolaget Gevalia och var sedan dess kassadirektör. 1902 går affären Andreén & C:o i konkurs och upphör, och familjen Lyman flyttar tillbaka till Sundsvall. Dessutom döms Gustaf Leonard till två månaders fängelse för vårdslöshet mot borgenärer i samband med konkursen, se sidan I klammeri med rättvisan och hovrättsdom 1904. Familjen bor 1907-1910 åter i Gävle. Gustaf Leonard och Carolina flyttar 1910 till dottern Sigrid som då är lärare i Tveta (sydväst om Södertälje); de flyttar sedan 1914 med henne till Brånsta skola utanför Kumla där de bor resten av sitt liv, utom 1919-1924 då de istället bor hos sonen Bengt, också lärare, först i Ängoms skola i Njurunda (Medelpad), sedan i Ledinge skola i Skederid (Uppland) och sist i Roslags-Bro (Uppland) där de bor i prästgården; Bengt är både organist och lärare. Se även förteckningen Carolina och Gustaf Lymans lantställen samt bostäder, gjord 1959 av dottern Astrid.12

Gustaf Leonard Lyman (1848-1937) och Carolina Lyman f. Boström (1856-1936)

Annonser för Gustaf Leonard Lymans manufakturaffär Andréen & C:o. Norrlandsposten 4/10 1895.
Annonser för Gustaf Leonard Lymans manufakturaffär Andréen & C:o. Norrlandsposten 4/10 1895.

8 barn:

  1. Gustaf, född 25/8 1880 i Sundsvall, död 13/8 1969 i Göteborg. Jägmästare.
    Gift (1) 21/6 1913 i Södertälje med Dolly Matilda Maria (Matty) Sjöberg (1882-1972).
    Gift (2) 6/2 1921 i Stockholm med Hilma Maria (Mia) Piehl (1885-1978).
    Gift (3) 1/12 1946 med Ruth Elisabet (Lisa) Cavén (1914-1994).
  2. Gerda Karolina, född 27/2 1882 i Sundsvall, död 16/11 1965 i Stockholm. Gift 19/11 1904 i Stockholm med kapten Torsten Serrander (1875-1940).
  3. Olga, född 17/1 1884 i Sundsvall, död 22/5 1884 i Sundsvall.
  4. Sigrid Charlotta, född 6/4 1885 i Sundsvall, död 28/6 1964 i Stockholm. Folkskolelärarinna.
  5. Hildur Matilda, född 9/7 1887 i Gävle, död 20/11 1948 i Stockholm. 1:e telegrafexpeditör.
  6. Astrid Maria, född 24/3 1889 i Gävle, död 3/9 1980 i Stockholm. Kartograf. Gift 24/12 1921 med ingenjör Carl Oscar Lindroth (1890-1963)
  7. Helge, född 27/12 1890 i Gävle, död 25/3 1978 i Stockholm. Trädgårdsmästare.
  8. Bengt, född 10/6 1893 i Gävle, död 16/8 1958 i Örebro. Folkskolelärare och organist. Gift 30/1 1926 i Kumla med småskollärare Kristina Amalia (Stina) Hallmén (1896-1981).

Gustaf Leonard och Carolina Lyman firar guldbröllop på Skansen 1929. Sittande fr. v.: Eva Södergren f. Serrander, Astrid Lindroth f. Lyman med dotter Ingrid, Gerda Serrander f. Lyman med dotterdotter Ragna Södergren, Carloina Lyman f. Boström, Gustaf Leonard Lyman, Mia Lyman f. Piehl, Stina Lyman f. Hallmén med sonen Lasse, Hildur Lyman. Stående fr. v. Alex Södergren, Carl Lindroth, Torsten Serrander, Sigrid Lyman, Helge Lyman, Sara Serrander, Carl Klingberg, Gustaf Lyman, Bengt Lyman. På golvet, Gustafs barn Barbro, Kerstin, Inga och Majlis Lyman.
Gustaf Leonard och Carolina Lyman firar guldbröllop på Skansen 1929.Stående fr. v.: Alex Södergren, Carl Lindroth, Torsten Serrander, Sigrid Lyman, Helge Lyman, Sara Serrander, Carl Klingberg, Gustaf Lyman, Bengt Lyman.

Sittande fr. v.: Eva Södergren f. Serrander, Astrid Lindroth f. Lyman med dotter Ingrid, Gerda Serrander f. Lyman med dotterdotter Ragna Södergren, Carolina Lyman f. Boström, Gustaf Leonard Lyman, Mia Lyman f. Piehl, Stina Lyman f. Hallmén med sonen Lars, Hildur Lyman.

På golvet:Gustaf Lymans barn Barbro, Kerstin, Inga och Majlis Lyman.

Noter:

  1. Däribland Mary-Ann Ossbahr (1879-1943), gift med Knut Filip Klingberg (1871-1959). ↩
  2. Erik Westberg var kusk först hos excellensen Emanuel de Geer på Frötuna, och sedan hos hans bror excellensen Charles de Geer på Lövstabruk. ↩
  3. Under åren 1802–1909 hade varje län en förste (och till 1870 även en andre) lantmätare samt ett antal (ofta ett tiotal) kommissionslantmätare; kommissionslantmätarna var statliga tjänstemän men fick ingen lön från staten utan bara arvode för utförda förrättningar. ↩
  4. Gissningsvis eftersom hans pappa Per Lyman (tabell 2) dött i februari 1832. ↩
  5. Adolf Ulrik Strömbäck var född på Mackmyra bruk 1806, son till dåvarande ägaren (till halva bruket; hans mor ägde resten) brukspatron Carl Magnus Strömbäck, som 1814 sålde (sin del av) Mackmyra bruk till Olof Elfbrink, se Om Köpet från Strömbäcks 1814. ↩
  6. Karriären tycks ha gått långsamt. Per Gustaf Lyman blev kommissionslantmätare samma år som han fyllde 60; av de övriga 13 kommissionslantmätarna i Gävleborgs län då var bara en äldre än han och de yngsta ca 20 år yngre; alla utom en hade varit 33–43 år när de utnämndes. ↩
  7. Familjebildningen tycks ha gått snabbt. Per Gustaf Lyman flyttade till Bollnäs 1847, troligen i december. Anna Matilda Rahm flyttar hemifrån 1847; hon står i husförhörslängden först som piga, ändrat till hushållerska, hos Per Gustaf Lyman. Den 9/7 1848 tar de ut lysning, de vigs 25/7 och sonen Gustaf Leonard föds 1/10 1848. ↩
  8. Det verkar tyvärr som att Per Gustaf Lyman så småningom fick ekonomiska bekymmer. När han flyttar till Bollnäs 1847 köper han två små gårdar på 3 och 4 öresland (9 resp 12 tunnland) i Vik, men på 1860-talet säljer han dessa och flyttar till en hyrd, och gissningsvis sämre, bostad i Ren. ↩
  9. Manufakturhandel = rörelse eller företag (affär) för försäljning av textilvaror och garner eller därav förfärdigade smärre persedlar o. d. (Svenska Akademiens ordbok) ↩
  10. Han kallas i kyrkoböckerna Petter som barn och Pehr som vuxen, men svärsonen Gustaf Leonard skriver Petter. ↩
  11. Jag antar att affären startats av handlaren Gustaf Andréen (1840-1886) som avlidit 15/7 1886, och att Gustaf Leonard Lyman köpt affären av änkan. Familjen Lyman flyttade till Gävle 1/10 1886. ↩
  12. Det tycks finnas smärre fel i förteckningen, om kyrkoböckena stämmer. Enligt kyrkoböckerna flyttade de från Skederid till Roslags-Bro 1923, och sedan 1924 till Sigrid i Brånsta skola; Bengt var kvar i Roslags-Bro till 1925, då han flyttade först till Hälleberga (Småland), och sedan (i augusti 1925) till Finnerödja. ↩