(Denna sida beskriver sambanden mellan släkterna Elfbrink, Elfstrand och Göransson.)

Sommaren 1719 härjade ryska trupper i Uppland och brände byar och bruk, däribland byn Västanå vid Dalälven i Älvkarleby.¹ En av dem som utarmades där var bonden Daniel Nilsson (c. 1668-1735²), och följden blev att hans två yngsta söner Daniel Danielsson och Petter Danielsson några år senare flyttade till Gävle,³ där de tog sig namnet Elfstrand; de skrev sig i fortsättningen Daniel Elfstrand D:son (1705-1780) och Petter Elfstrand D:son (1708-1782). Båda två blev framgångsrika grosshandlare och rådmän, men Petters firma gick tillbaka i nästa generation, och dessutom dog hans släktgren snart ut helt. (Se En gammal Geflesläkt och litet om dess ursprung och verksamhet för mer om dessa och andra medlemmar av familjen Elfstrand.)

Daniel Elfstrand D:son fick först plats hos ett par olika handlande i Gävle och blev 8/10 1738 borgare⁴ i Gävle och öppnade egen grosshandelsfirma, som kom att bli en av de mest betydande i Gävle under de följande 120 åren; firman kom senare att kallas Daniel Elfstrand & Co.⁵ Daniel Elfstrand blev senare också bl.a. rådman och en av borgerskapets 24 äldste. Han gifte sig 1740 med Maria Kristina Blom (1721-1787), dotter till byggmästaren och bildhuggaren Petter Blom (c. 1682-1756) och hans hustru Kristina Hyttring.

Daniel och Kristina fick flera barn, av vilka sonen Daniel Elfstrand D:son (1748-1815) gick i faderns fotspår och fortsatte i faderns firma, som han drev upp väsentligt. Denne Daniel var även rådman, kommunalt verksam och riksdagsman (i borgarståndet) i riksdagarna 1800 och 1809-10.⁶ Han fick hederstiteln kommerseråd 1811. Daniel Elfstrand D:son gifte sig första gången 21/6 1774 med Karin Lidman (1755-1789);⁷ de fick sammanlagt 9 barn (varav 3 dog som barn), däribland nedan nämnda Pehr Elfstrand D:son (1783-1845) och Ulrika (Ulla) Elfstrand (1787-1844).⁸ Daniel gifte sedan om sig 28/6 1794 med Karin Jäderlund (1769-1837)⁹ och fick ytterligare två barn, däribland Marie Catharina Elfstrand (1795-1851).

Pehr Elfstrand (1783-1845) blev den ledande av Daniel Elfstrands söner, och den som kom att fortsätta med firman Dan. Elfstrand & Co. Han fick en praktisk utbildning inom firman, och eftersom han var speciellt intresserad av skeppsbyggeri, skickades han tidigt på resor London och Hull för att lära sig mer om detta. Firman hade nu också blivit rederi; det hade börjat med att firman ägde några små båtar som fraktade importerade kolonialvaror vidare längs Norrlandskusten, men rederiverksamheten växte och redan på 1700-talet hade man skepp i utrikes handel (nog främst England och Medelhavet). Firman byggde också själv sina egna skepp på varven i Gävle. Pehr Elfstrand blev sin tids främste skeppsbyggmästare i Gävle; i första hand för firmans räkning men även åt andra. Pehr Elfstrand gifte sig 28/12 1814 med sin kusin på mödernet Ulla Magdalena Valley (1789-1871).

Kvar i Västanå i Älvkarleby hade under tiden Daniel och Petters storebror Nils Danielsson (1694 – efter 1741) fortsatt som bonde, och följts av sin son Daniel Nilsson (1727-1815). (Man får förmoda att familjen då hade rest sig igen efter härjningarna 1719.) Daniel Nilsson fick 11 barn med två fruar, varav 2 döttrar och 5 söner blev vuxna. Bland barnen i andra äktenskapet, med Kajsa Jansdotter (1741-1824), fanns Olof (1773-1835) som 1788, vid 15 års ålder, flyttade till Gävle där han tog namnet Olof Elfbrink. Olof Elfbrink fick bostad och jobb hos sin fars kusin Daniel Elfstrand, först som betjäntpojke men han visade stor duglighet och blev förflyttad till kontoret där han började som springpojke men snart avancerade till bokhållare och sedan kontorschef. 1802 blev Olof Elfbrink kompanjon i firman Dan. Elfstrand & Co., och flyttade till eget hus, och 14/6 1807 gifte Olof Elfbrink sig med chefens dotter (och sin syssling) Ulla Elfstrand (se ovan). 1810 drog sig Daniel Elfstrand tillbaka från affärerna, och Olof Elfbrink blev då högste chef i firman, i nära samarbete och vänskap med sin 10 år yngre svåger och syssling Pehr Elfstrand. (Det var nog ingen konkurrens emellan dem – Pehr Elfstrand föredrog att kunna ägna sig åt skeppsbyggeriet.)

Olof Elfbrink (1773-1835) och Ulla Elfbrink, född Elfstrand (1787-1844)

Anders Petter Göransson (1789-1850) var ursprungligen inte släkt med ovanstående. Han var född i Askersund, där hans far var handelsman,¹⁰ men skickades till Gävle som 14-åring för att gå på Gefle Elementarskola (nuvarande Borgarskolan), som var Sveriges första handelsskola. Efter examen 1806 (då han fick silvermedalj) fick han anställning i firman Dan. Elfbrink & Co. (Han flyttar också in hos Olof Elfbrink med titeln ”handelsbetjänt”. Anders bor kvar hos familjen Elfbrink till 1815, då Elfbrinks flyttar till en annan stadsgård medan den nygifte Anders Göransson tar över huset efter dem.) Sedan upprepas historien. Anders Petter Göransson avancerade till bokhållare och gifte sig med Daniel Elfstrand yngsta dotter Marie 30/11 1815, samt blev delägare i firman 1816.

De tre familjerna Pehr och Ulla Elfstrand, Olof och Ulla Elfbrink samt Anders och Marie Göransson var uppenbarligen nära vänner. Pehr, Ulla Elfbrink och Marie var alltså syskon, och de tre männen ägde och drev tillsammans familjeföretaget.¹¹ Olof Elfbrink köpte dock Mackmyra bruk 1814 (till hälften, och resten 1819) för egen räkning, och han fick efter hand ett allt större intresse för järnhanteringen och engagerade sig mindre och mindre i den gemensamma firman. (Man kan undra hur han undvek intressekonflikter.) Detta gjorde att Pehr Elfstrand fick ta över som chef, trots att han helst ville ägna sig enbart åt skeppsbyggeriet. Vänskapen fortsatte in i döden, och efter Olof Elfbrinks död 1835 lät de tre familjerna bygga ett gemensamt gravkor för sig och sina efterkommande, det Elfbrinkska gravkoret.

Dessutom gifte sig 26/12 1837 Olof och Ullas son Wilhelm Elfbrink (1813-1870) med Anders och Maries dotter Sofie Göransson (1817-1860). (Wilhelm och Sofie var alltså (halv)kusiner.)¹² Deras arvingar fortsatte med bruksdriften, och ättlingar (i vår släktgren) äger fortfarande Mackmyra bruk (där järnbruket lades ned 1877); däremot upphörde man med grosshandel och rederi efter Wilhelm.

Wilhelm Elfbrink (1813-1870) och Sofie Elfbrink, född Göransson (1817-1860)

Olof Elfbrink, Pehr Elfstrand och Anders Petter Göransson hade också olika kommunala och sociala uppdrag, trots att de (åtminstone Pehr och Olof) var blygsamma och tillbakadragna och ville slippa framträda personligen. Bland annat var både Olof Elfbrink och Pehr Elfstrand ordförande i borgerskapets 24 äldste. Olof Elfbrink fick titeln kommerseråd 1826. På Pehrs initiativ donerade Pehr Elfstrand och Olof Elfbrink tillsammans med grosshandlaren Pehr Ennes pengar för startandet av en folkskola för pojkar, den s.k. Ennes-Elfbrink-Elfstrandska skolan.¹³ Pehr Elfstrand valdes som riksdagsman till riksdagen 1815 (Gävles valde två riksdagsmän i borgarståndet), och Anders Petter Göransson till riksdagen 1823. Olof Elfbrink var aldrig riksdagsman, men däremot hans son Daniel Elfbrink 1840-41.

Efter Olof Elfbrinks död 1835 gick hans barn ur firman Dan. Elfstrand & Co; sönerna Daniel Elfbrink (1808-1846) och Wilhelm Elfbrink (1813-1870) bildade istället varsin egen firma med varsin annan kompanjon, Daniel bildade firman Elfbrink & Norman tillsammans med en grosshandlare August Norman, och Wilhelm bildade firman Elfbrink & Luth tillsammans med sin svåger Gustaf Luth, gift med systern Charlotte Elfbrink (1810-1885).

Pehr Elfstrand och Anders Petter Göransson fortsatte med firman Dan. Elfstrand & Co. Firman fortsatte att blomstra och växa under deras ledning, och hade en mycket omfattande och mångsidig verksamhet. Skeppsbyggen och sjöfart var några av de viktigaste verksamhetsgrenarna; skeppen fraktade varor över hela världen, och det kunde ibland dröja ett par år innan de kom tillbaka till Gävle. Export av stångjärn samt plank och bräder var en annan viktig verksamhet. Dessutom drev man grosshandel i traditionell stil med importerade varor, t ex med specerier, salt och guano. En viss bankirverksamhet förekom också. Man köpte också andelar i några järnbruk, och kunde sedan skeppa produkten på egna kölar, byggda på eget varv, direkt till köpare i England. Firman startade 1832 ett försök med passagerartrafik mellan Gävle och Stockholm med ett litet ångfartyg (Oscar, Gävles första ångfartyg), men båten brann och sjönk vid kajen i Stockholm redan 1834.¹⁴ Från 1829 var firman Gävles största rederi, och 1845 var den Sveriges största rederi (16 fartyg på sammanlagt 2590 läster¹⁵, 20% av Gävles totala tonnage). Daniel Elfbrink hade samtidigt Sveriges fjärde rederi (8 fartyg med sammanlagt 1317 läster) även firman Elfbrink & Luth hade ett betydande rederi (5 fartyg med 736 läster).

Efter Pehr Elfstrands död 1845 blir Anders Petter Göransson chef för Dan. Elfstrand & Co. till sin död 1850, därefter tar nästa generation vid med Pehrs söner Daniel Elfstrand P:son (1815-1856) och Per Elfstrand P:son (1822-1862) samt Anders Göranssons son Göran Fredrik Göransson (1819-1900). Daniel Elfstrand är chef från 1850 till sin död 1856, varefter Göran Fredrik Göransson blir chef. Per Elfstrand fortsatte sin fars verksamhet som skeppsbyggmästare. De ekonomiska förutsättningarna förändrades dock, bland annat med ångfartygen som började slå igenom, och Gävles betydelse som sjöfartsstad minskade från 1845 (då Gävle varit störst i Sverige). Hösten 1857 kom dessutom en internationell finanskris; flera firmor i England och Hamburg gick i konkurs, vilket spred sig i en kedjereaktion till Sverige och 7/12 1857 gick firman Dan. Elfstrand & Co. i konkurs. Då hade Göran Fredrik Göransson samma år börjat försök med Bessemer-metoden vid Edskens masugn som tillhörde Högbo bruk som firman köpt ett par år tidigare. Trots konkursen lyckades han fortsätta med den verksamheten och 1861 bildades Högbo Stål & Jernverks AB som en fortsättning i nya former av den gamla firman. Efter ytterligare en konkurs 1866 blev detta Sandvikens Jernverks AB, numera världsföretaget Sandvik; se vidare Dan. Elfstrand & Co.

Göran Fredrik Göransson (1819-1900)

Per Elfstrand P:son fortsatte som skeppsbyggmästare även efter familjeföretagets konkurs, men han dog redan 1862.

Ett antal andra medlemmar av släkten Elfstrand levde vidare i Gävle, men verkade nu inom andra områden (och hade knappast tidigare generationers enorma förmögenhet). Bland senare medlemmar av släkten märks den framstående och nydanande engelskläraren och läroboksförfattaren Daniel Elfstrand (1858-1945), son till Pehr Elfstrand D:sons son Wilhelm Elfstrand  (1826-1899), samt Daniels son Percy Elfstrand (1891-1983) som var bibliotekarie vid Kungl. biblioteket i Stockholm 1919-1957 och efter pensioneringen slottsarkivarie på Stockholm slott 1958-1964; Percy Elfstrand skrev många historiska studier, särskilt om Gävle och Gävlesläkter, och flera av hans artiklar har varit viktiga källor till denna text.

---

Källor och mer läsning:

Svenskt biografiskt lexikon: Elfbrink, släkt, Olof Elfbrink, Elfstrand, släkt, Pehr Elfstrand, Göran Fredrik Göransson.

Percy Elfstrand (End), En gammal Geflesläkt och litet om dess ursprung och verksamhet. Meddelanden av Gestriklands kulturhistoriska förening 1919, 35-46.

Percy Elfstrand, Hamn, varv och sjöfart. Ur Gävle stads historia, Gävle, 1946, 361-456

Nils Gruvberger, Rederinäringen i Gävle under 1800-talet.
Från Gästrikland 1972, Gästriklands kulturhistoriska förenings meddelanden, 85-109.

Elisabeth Hillman, Ekonomisk överlevnad i 1800-talets Gävle. C-uppsats i historia, Uppsala universitet 2001.

Folke Löfgren, Göranssons kvarn. Från Gefle Dagblad 7/12 1985.

Ulf Ivar Nilsson, Gävle på 1800-talet. Kultur & fritid Gävle, 2006. (Grosshandlarna, 58-75; Sjöfarten, 76-105)

Herrman Söderstéen, Slägten Berg-Göransson från Askersund. Handskrivet släktregister, Askersund 1907.

Borgarskolan, historik.

Bouppteckningar för Olof Elfbrink 30/12 1835 (Gävle) och 4/11 1836 (Valbo), Landsarkivet i Härnösand.

---

Noter: