Bureätten

Bureätten (Buresläkten) är mytomspunnen släkt, som sedan 1600-talet tilldragit sig ett mycket stort intresse bland släktforskare och andra. Släkten kommer från, och har fått sitt namn av, byn Bure (numera Bureå) i Skellefteå socken i Västerbotten; enligt traditionen härstammar släkten från den rike säljägaren Herse, som var den förste bosättaren i Bure och som torde ha levt runt 1400 (om han existerade). Att Bureätten blivit så känd fast den inte är adlig beror till stor del på att den är ett unikt tidigt fall av släktforskning utanför adeln. Bureättens äldre led består främst av bönder; några av dem var storbönder som tillhörde den lokala eliten, och några blev präster eller kungliga ämbetsmän, däribland tre ärkebiskopar runt år 1600.

Bureätten förekom som begrepp redan på 1500-talet, då flera personer i den tog namnet Bure.1 Men Bureätten blev framför allt känd genom Johan Bure (eller Johannes Bureus, 1568-1652) som under en resa i Norrland 1600-1601 samlade släktuppgifter från många av sin mormors släktingar. 2 Uppgifterna går 5-6 generationer tillbaka, ända till 1400-talet. Johan Bure fortsatte sedan att komplettera uppgifterna under större delen av sitt liv. 3

Johan Bure (1568-1652)

Johan Bure sammanställde uppgifterna i en handskriven bok som kallas Johan Bures släktbok och innehåller 1946 Bureättlingar.4 Släktboken har länge varit känd genom avskrifter; originalet5 var försvunnet, tills det hittades 2008 i ett gårdsarkiv i finska Riksarkivet. Johan Bures släktbok utgavs 2014 på DVD av Genealogiska föreningen, med utförliga kommentarer av Urban Sikeborg, praktiska sökfunktioner, m.m.

Ett uppslag ur Johan Bures släktbok, med Herse och hans barn

I praktiken är det Johan Bures släktbok som sedan hans tid definierar vad som uppfattas som Bureätten. Observera att Johan Bure räknar Bureätten könsneutralt och tar med ättlingar från Herse både genom söner och döttrar. (Till skillnad från adelsätter och de flesta andra ätter som ju traditionellt bara räknas på manssidan.)

Sedan 1600-talet har många generationer tillkommit, och eftersom man räknar alla ättlingar så är nog de flesta nu levande svenskar ättlingar till Bureätten. (Det är alltså knappast meningsfullt att tala om Bureätten annat än historiskt.) Jag kan räkna härstamning från Bureätten på flera sätt,6 både på morfars sida (Klingberg) och mormors (Serrander); tre av härstamningarna visas nedan. 7

Redan på 1600-talet ansågs Bureätten förnäm, och äkta eller påstådd härstamning från Bureätten var socialt och karriärmässigt fördelaktigt även bland ämbetsmän i Stockholm. Detta visas bland annat av att adelssläkterna Bure och Burensköld (som adlades 1621 resp. 1654) båda valde namn som framhäver härstamningen från Bureätten. 8

Bureättens status höjdes också av att Johan Bure lade till några äldre förfäder som han trodde sig ha funnit (nog mest på grund av namnlikheter och önsketänkande) på en gravsten och några runstenar samt i gamla berättelser, framför allt ”Fale hin unge” och ”Fale hin äldre” som skulle ha varit framstående adelsmän i Hälsingland, och ”Tord i Byr” som skulle ha levat ända tillbaka på 900-talet.9 Dessa äldre förfäder byggdes ut till en sammanhängande genealogi av senare historiker och andra skribenter på 1600- och 1700-talen10, vilka också fantasifullt broderade ut de fantastiska legenderna om dessa Bure-förfäder. Dessa förfäder hamnade också i Riddarhusgenealogierna, men de ifrågasattes redan på 1700-talet och orimligheter påtalades, och de ses sedan 1800-talet av seriösa historiker och genealoger som fantasier. (Se t.ex. Svenskt biografiskt lexikon: Bure, släkt.) 11

Detta gjorde att även Johan Bures släktforskning i övrigt kom i vanrykte. Men moderna forskare har återupprättat hans släktbok. Herse och hans son och sonsöner kan inte beläggas med samtida dokument, men de anses som troliga, och många av släktbokens uppgifter om senare generationer har bekräftas av modern forskning. (Även DNA-forskning har gett viss bekräftelse.) Idag anses Johan Bures släktbok, med de undantag som nämnts12, vara i stort sett trovärdig, fast den naturligtvis inte är en helt säker källa eftersom den för äldre generationer bygger på berättelser och andrahandsuppgifter.

Bureätten har utförligt behandlats i Svenska Släktkalendern 2018, baserat på både Johan Bures släktbok och modern forskning.13

En härstamning från Bureätten via Klingberg till mig:

  1. Herse, nybyggare i Bureå och säljägare
  2. Olof Hersesson (”Gamle Olof”), bonde i Bureå
  3. Anders Olofsson, underlagman i Västerbotten, bor i Bureå
  4. Anders Bureman (död efter 1508), bonde(?) i Röbäck, Umeå sn
  5. Brita Andersson Bure (född 1493), g.m. Olof Klemetsson, bonde och bältare(?) i Baggböle, Umeå sn
  6. Könik Olofsson (död efter 1547), bonde, landsköpman, nämndeman i Baggböle, Umeå sn
  7. Anna Kenicia, gift med Jonas Östonis (död 1627), kyrkoherde i Bergsjö, Hälsingland
  8. Johannes Jonae Hallenius (död 1676), kyrkoherde i Väddö, g.m. Elsa Enstadia (född 1625)
  9. Jonas Halenius (1650-1724), prost i Hedesunda, g.m. Anna kristina Limnelia (1671-1743)
  10. Erik Jonasson Halenius (1709-1772), prost i Tierp, g.m. Brita Danielsdotter Djurberg (1714-1798)
  11. Eva Charlotta Halenia (1747-1795), g.m. Johan Pfeiff (1736-1795), häradshövding
  12. Eva Margareta Pfeiff (1781-1851), g.m. Carl Kristoffer Klingberg (1780-1867), prost i Lillkyrka och Ödeby
  13. Erland Theodor Klingberg (1821-1914), bruksdisponent, g.m. Sophie Kristina Charlotta Amalia Baalack (1832-1925)
  14. Erland Theodor Klingberg (1866-1938), major och bruksägare, g.m. Anna Julia Karolina Fogelmarck (1867-1953)
  15. Carl Klingberg, godsägare (1905-1990), g.m. Sara Serrander (1908-1969)
  16. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- ), g.m. Bo Janson, adjunkt (1933-2004)
  17. Svante Janson (1955- )

En härstamning från Bureätten via Lyman och Serrander till mig:

  1. Herse, nybyggare i Bureå och säljägare
  2. Olof Hersesson (”Gamle Olof”), bonde i Bureå
  3. Anders Olofsson, underlagman i Västerbotten, bor i Bureå
  4. Jakob Andersson, underlagman i Västerbotten, bor i Bureå
  5. Mariet Jakobsdotter, g.m. Anders Persson, bonde och kronoköpman i Grubbe, Umeå sn
  6. Jakob Andersson (död efter 1565), storbonde i Grubbe, landsköpman, nämndeman, fogde
  7. Margareta Jakobsdotter, g.m. Per Ångerman (död efter 1575), handelsman i Gävle
  8. Margareta Persdotter Ångerman (död efter 1628), g.m. Daniel Kröger (död 1616), borgmästare i Gävle
  9. Anna Kröger (död efter 1646), g.m. Jon Mickelsson (död 1647), borgmästare i Gävle
  10. Albrekt Behm (ca 1620-1679), assessor och bergsmästare, g.m. Catharina Johansdotter (död 1672)
  11. Anna Margareta Behm (ca 1660-1688), g.m. Peter Svedberg adlad Schönström (1644-1692), bergsmästare
  12. Anna Catharina Schönström (1681-1717), g.m. Olof Rudbeck d.y. (1660-1740), professor i Uppsala
  13. Anna Margareta Rudbeck (1698-1752), g.m. Paco Hårleman (1694-1763), brukspatron på Forsbacka
  14. Ulrika Charlotta Hårleman (1734-1775), g.m. Carl Gustaf Skogh (1723-ca 1788), major
  15. Anna Margareta Skogh (1757-1843), g.m. Gabriel Holmberg (1769-1817), kronofogde
  16. Lovisa Charlotta Holmberg (1796-1846), g.m. Gustaf Rahm (1787-1831), förvaltare
  17. Anna Matilda Rahm (1824-1881), g.m. Per Gustaf Lyman (1822-1905), kommissionslantmätare
  18. Gustaf Leonard Lyman (1848-1937), handlare, g.m. Emma Carolina Sofia Boström (1856-1936)
  19. Gerda Karolina Lyman (1882-1965), g.m. Torsten Serrander (1875-1940), kapten
  20. Sara Serrander (1908-1969), g.m. Carl Klingberg, godsägare (1905-1990)
  21. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- ), g.m. Bo Janson, adjunkt (1933-2004)
  22. Svante Janson (1955- )

En variant via adliga ätten Bure och senare Lyman och Serrander:

  1. Herse, nybyggare i Bureå och säljägare
  2. Olof Hersesson (”Gamle Olof”), bonde i Bureå
  3. Anders Olofsson, underlagman i Västerbotten, bor i Bureå
  4. Jakob Andersson, underlagman i Västerbotten, bor i Bureå
  5. Anders Jakobsson (död efter 1507), underlagman i Västerbotten bosatt i Bureå och Kåge, g.m. Malin Andersdotter
  6. Anna Andersdotter (död 1583), g.m. Andreas Olai (1512-1569), prost i Skellefteå, mormor till Johan Bure
  7. Elisabeth Andersdotter (1549-1597), g.m. Engelbert Laurentii (1542-1621), prost i Luleå
  8. Olof Engelbertsson Bure adlad Bure (1578-1655) livmedikus, överborgmästare i Stockholm, vice president i Åbo hovrätt, g.m. Elisabet Bagge of Boo (död 1661)
  9. Elisabet Bure (1615-1680), g.m. Johan Munck af Fulkila (1614-1663), vice president i Åbo hovrätt
  10. Elisabet Munck af Fulkila (1643-1699), g.m. Bernhard Rehbinder (1639-1705), överste
  11. Maria Helena Rehbinder (1666-1723), g.m. Johan Vilhelm von Beckern (1655-1733), generalmajor
  12. Helena von Beckern (död efter 1752), g.m. Gustaf Reinhold Skogh (1692-1739), överste
  13. Carl Gustaf Skogh (1723- ca 1788), major, g.m. Ulrika Charlotta Hårleman (1734-1775)
  14. Anna Margareta Skogh (1757-1843), g.m. Gabriel Holmberg (1769-1817), kronofogde
  15. Lovisa Charlotta Holmberg (1796-1846), g.m. Gustaf Rahm (1787-1831), förvaltare
  16. Anna Matilda Rahm (1824-1881), g.m. Per Gustaf Lyman (1822-1905), kommissionslantmätare
  17. Gustaf Leonard Lyman (1848-1937), handlare, g.m. Emma Carolina Sofia Boström (1856-1936)
  18. Gerda Karolina Lyman (1882-1965), g.m. Torsten Serrander (1875-1940), kapten
  19. Sara Serrander (1908-1969), g.m. Carl Klingberg, godsägare (1905-1990)
  20. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- ), g.m. Bo Janson, adjunkt (1933-2004)
  21. Svante Janson (1955- )

Noter:

  1. Eller latiniserat Bureus. Varianten Burman förekom också. (Namnet Bure togs också, av andra skäl, av andra personer utan känt samband med denna släkt.) ↩
  2. Johan Bure var själv prästson uppvuxen i Uppland, men tog tidigt namnet Bure efter mormoderns Bureätt. ↩
  3. Johan Bure var en mångsidig och skicklig person; han hade många olika uppdrag som kunglig ämbetsman, och han var fornforskare och språkforskare; han var bl.a. Sveriges förste riksantikvarie, och han skrev den första bevarade svenska grammatiken (han har kallats ”den svenska grammatikens fader”); han studerade också fornsvenska, och han var Sveriges förste runforskare och upptecknade och tolkade ett stort antal runinskrifter. Hans kombinerade dessa vetenskapliga insatser med sitt huvudintresse som var mysticism, och han beräknade bland annat datum för världens undergång. Han och hans familj bodde på Vårdsätra gård utanför Uppsala, även om han själv reste mycket på olika uppdrag. Se vidare Svenskt biografiskt lexikon. ↩
  4. Släktboken innehåller också några släkttavlor med andra släktingar till Johan Bure, och sammanlagt drygt 3000 personer. ↩
  5. Eller originalen; Johan Bure skrev tydligen minst två versioner själv; det nu funna är daterat 1613. Det finns en hel del fel i avskrifterna, som å andra sidan innehåller vissa kompletteringar som saknas i det funna originalet. ↩
  6. Minst 5 härstamningar, där flera har gemensamma delar. ↩
  7. Johan Bure själv är (såvitt jag vet) inte en anfader, men jag härstammar från hans mormor Anna Andersdotter (död 1583), se den tredje släkttabellen. ↩
  8. Bure och Burensköld härstammade båda från Bureätten på kvinnosidan; de bröder som adlades Bure (däribland min förfader Olof Engelbertsson Bure, 1578-1655) var kusiner med Johan Bure på moderns sida. Dessutom hävdade de adlade Bure och Burensköld (som var deras kusinbarn på manssidan) att de härstammade på manslinjen från Herses påstådde far Fale hin unge; Johan Bure tog med den härstamningen (som han fått från kusinerna) i sin släktbok, men modern forskning avvisar den grenen som påhittad, vilket också bekräftats av DNA-studier. ↩
  9. Tord i Byr hittade Johan Bure omnämnd på en runsten (U 678) vid Sko i Uppland, och drog slutsatsen att det var en Bure-förfader. ”Byr” står inte på runstenen, men Johan Bure ansåg (av okända skäl) att Tord kom från en senare försvunnen socken Byre nära Skokloster. (Någon sådan socken är inte känd.) ↩
  10. Flera av dem själva eller genom sin hustru tillhörande Bureätten. ↩
  11. Däremot har de under de senaste årtiondena återupplivats av en del amatörsläktforskare, och på Internet finns en hel del antavlor som går tillbaka till Tord i Byr. Likaså grundades 2004 Fale Bure Akademin ”som vill väcka våra gamla sägner till liv och ge Medelpad dess historia tillbaka”. ↩
  12. De två Fale Bure och deras förfäder, samt grenen på manssidan till adelssläkterna Bure och Burenstam ↩
  13. Det mesta av uppgifterna här kommer från Svenska Släktkalendern 2018 eller från Urban Sikeborgs kommenterade utgåva av Johan Bures släktbok. ↩