är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
…………………………………………………………………………………
Idag skall Ulla ta sin första sånglektion för Boyer, Hon har tidigare studerat sång och piano i Gävle, och under sin vistelse i Stockholm 1919-1920 studerade hon sång för Dramatens sångpedagog Karl Nygren. Sången är ju en av anledningarna till att hon velat komma till Paris.
På kvällen går hon på bio och ser ”Le Rêve”, baserad på en roman av Emile Zola.
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
……………………………………………………………………………………..
Idag skulle Ulla gått på sin första sånglektion – det är ju ett av skälen till att hon är i Paris, hon vill ju studera sång. Men ”centralen krånglar”, en omskrivning för magen, och hon stannar hemma. Just magproblem kommer att bli ett återkommande kapitel för Ulla. Hon nämner att hon är ovan vid maten, kanske kan det bero på det?
Men hon har också börjat ta fransklektioner hos Mimi Raynaud, dotter till pensionatsvärdinnan. Ulla får en lektion om dagen för 150 kr. per månad (ungefär 1 100 kr. idag). Mimi undervisar mycket bra, tycker Ulla.
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
…………………………………………………………………………………
Ikväll går Ulla med sina väninnor på Theatre l´Odéon. Vi vet inte vad de såg, men det måste ju vara en utmaning att se teater på franska, och Ulla är beundransvärd som ofta går på teater. Hon övar ju inte så mycket på sin franska, hon umgås ju bara med svenskar, och lektionerna med pensionatets dotter Mimi blir inte alltid av. Ulla skriver hem till mamma Anna:
”Mina franska språkkunskaper tycker jag tyvärr för nuvarande befinner sig i stillastående och jag har ännu svårt att förstå vad folk säger och att själv säga någonting går långsamt. Men lektioner blir det litet både si och så med, då jag är ute mest hela dagarna och även ofta om kvällarna. Greta och Mippan kom just nu hem från bio, men med en kraftansträngning lyckades jag stålsätta min karaktär och stanna hemma i kväll,…”
Anna var ju själv ute och reste med sin syster Siri 1889, Anna var då 22 och Siri 21 år gamla. De vistades då ett par månader i Lausanne för att lära sig franska. Anna läste senare i livet litteratur på franska, även om hon nog inte hade någon att konversera på franska med.
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
………………………………………………………………………………….
Idag har Ulla varit med sin nya väninna Greta Lysander till de stora varuhusen Printemps (öppnat 1865) och La Fayette (öppnat 1895). Det är tur att hon har lite egna pengar, för nu måste hon ekipera sig. Hon känner sig nog lite lantligt klädd:
”Också gå de omkring här utan vantar i promenadklänningar, och jag har också skaffat mig en sådan. Greta var med mig i tisdags som smakråd först på Printemps, som inte föll oss i smaken, och sedan på La Fayette, där jag ekiperade mig från topp till tå d.v.s. skor och strumpor köpte jag sedan i en skoaffär. När jag nu skall vara elegant är jag iförd en hatt som är mörkblå med mörkblått band, så [bild på hatt] mörkblå, rak klänning med stora guld-och himmelsblå broderier, broderat brett skärp, som knyts lätt, ärmen till armbågen, beigefärgade vantar och strumpor i stil med guldet på klänningen, svarta skor i chevrauxlack . Det är verkligen stiligt och chic parisienne.”
Madame Raynaud, som Ulla bor hos, påpekar raskt, till Ullas förtjusning, att den där klänningen kunde hon väl ändå inte haft med hemifrån! I ett senare brev berättar Ulla för mamma att stassen kostade 700 francs, vilket motsvarar ungefär 5 000 kronor idag. Undrar vad mamma Anna hemma i Gävle tänkte om det?
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
…………………………………………………………………………………
Idag hade Ulla planerat att klara av diverse praktiska göromål, som att gå till banken, till polisen med sitt pass (fast först måste hon ta tre nya foton) och till svenska konsulatet. Just 1921 är det Raoul Nordling som är konsul – han kommer tjugo år senare bli känd för sin insats att tillsammans med Röda Korset befria franska fångar.
Om allt det praktiska blev gjort vet vi ej, men vi, som lever i modernare tider, har nog glömt hur det var att resa om vara tvungen att gå till en lokal bank när man var utomlands! Det fanns inga växlingskontor eller bankomater!
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
…………………………………………………………………………………………….
Idag har Ulla varit med sin nya vän Greta Lysander på hästkapplöpningar i Long Champs:
”Det var kolossala massor av folk och liv och rörelse och gråt och eld och lågor och vi hade förfärligt roligt.”
Sedan promenerade flickorna hem genom Bois de Bologne ända till Triumfbågen, där den okände soldatens grav nyligen hade invigts. Herrarna tog av sig hattarna och stod andäktiga!
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
……………………………………………………………………………..
Ulla har just vaknat sin första dag i Paris, och visst kände hon sig lite vilden och hade hemlängtan, men den försvann snabbt när Greta Lysander, som också bor på pensionatet, kom in och piggade upp henne.
Denna dag har Ulla själv tagit metron in till centrala Paris. Lite svårt var det, skriver hon hem, men konduktören var snäll och hjälpte henne. Ulla skall på visit – visittiden i Paris är kl. 5 – hos Gävlekonstnärinnan Ida Matton. Hon har en ateljé i Paris och tar emot på lördagkvällar. Enkelt möblemang och té kokat på spritkök. Ulla är där med Greta och fru Hanström, som hon reste ner till Paris med, och hon träffar fröknarna Rudbeck, Anna och ”Malla”, som arbetat länge i Paris som sjukgymnaster.
Ida Matton är välkänd i Ullas familj, ursprungligen från Gäcle, men sedan många år bosatt och aktiv som skulptör i Paris. De finns brev mellan Ida Matton och Ullas mamma Anna bevarade.
På kvällen, eftermiddagen hemma på pensionatet, sjunger Ulla lite för pensionatets gäster och sedan spelar de bridge.
är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
………………………………………………………………………………….
”Nu är jag i den stora världsmetropolen”, skiver Ulla hem den dag hon ankommer till Paris!
Vid stationen blir hon mött av Greta Lysander, som bor på det pensionat Ulla också skall bo på, och Ullas syssling Elsa Olin, som redan varit i Paris ett tag.
Ulla skall bo hos madame Raynaud och hennes familj på Villa Collet 14 i 14 arrondissementet i Paris.
”Villa Collet ligger så långt bort, att den förste chauffören, vi fick tag i inte ville köra oss dit. Raynauds bor i en lustig liten villa, som bestämt inte kunde finnas någon annanstans än i Frankrike. Den är försedd med torn och utsprång här och där, byggd av tegel, inhägnad med grind och allt – jag börjar bli väldigt sömnig – och på den minimala gården en hundkoja med skor i.”
”Och mitt var verkligen litet. En gammal stor säng med sniderier, men antagligen utan resårer, ett nattduksbord, en toalettbyrå med marmorskiva och antik spegel infälld i väggen, ett tvättställ och en stol, se där hela möblemanget. Och mycket mer skulle det just inte heller få rum. Väggarna äro runt om behängda med gamla tryck och kopparstick, för fönstret någonting gobelängartat.”
Efter att ha tvättat av sig resdammet blir det middag och en tur till Louvren för att beskåda Mona Lisa.
åker den 20-åriga Ulla Klingberg iväg till Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
………………………………………………………………………………………
Ulla och hennes förkläde Matilda Hanström anlände igår till Berlin på sin resa till Paris. Under torsdagen hinner de inte så mycket mer än äta lunch på Hotel Kempinski och Ulla köper en liten näsduksväska. Tåget till Paris avgår vid kl 14.00. Ulla är mycket förtjust i tåget, det susar fram genom Tyskland i väldig fart. Hon och Matilda Hanström har en egen sovkupé, och allt är mycket elegant!
åker den 20-åriga Ulla Klingberg iväg till Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever. Här följer nu dagliga blogginlägg om hennes upplevelser i Paris fram till den 26/6.
………………………………………………………………………………………………….
”Nu önskar jag så innerligt och hjärtevarmt, att du måtte få din livstörst och din längtan något stillad därute, och att du måtte få känna livet pulsera fullt och rikt omkring dig.”
Så skriver Ullas mamma Anna den 6/4 1921 till dottern Ulla, som precis lämnat hemstaden Gävle för att med tåg, och förklädet Matilda Hanström, resa till Paris. Mamma är mest orolig för hur det skall vara för Ulla att gå ut ensam i Paris, och ber Ulla lyssna på sysslingen Elsa Olin, som redan är i Paris – hon är ju lite mer världsvan.
Ulla och Matilda Hanström reser med tåget först till Berlin, där hon bor på Hotell Savoy. Hon skriver hem, att av oroligheterna i Berlin såg hon just ingenting, det såg ut som förra gången hon var där. Priserna är dock fabulösa! Ledsamt nog är fru Hanström trött efter resan, så Ulla får också stanna på hotellet…