är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Idag reser Ullas vän och syssling Elsa Olin hem från Paris. Hon har varit ett tag i Paris, men måste nu hem till en studentexamen och ett bröllop i familjen. Hon har varit till stor hjälp för Ulla; de känner varandra från Ullas Stockholmsår 1919-1920. Under Ullas första månad har de gjort mycket tillsammans.

Elsa (f. 1899) är dotter till Ullas mamma Annas kusin Elin Olin, född Lundeberg, och Oscar Olin. Under barndomen hade Anna och hennes systrar Sofi och Siri mycket kontakt med Elin och hennes syskon, som då bodde på Forsbacka. Men sedan de blivit vuxna och familjetvister om driften av Forsbacka och Mackmyra kommit emellan, verkar Anna haft mycket mindre kontakt med sina Lundebergkusiner.

Elsa kom att gifta sig med Gösta Arvid Hall 1925, han är civilingenjör, och de kom att bosätta sig i Sundsvall. De fick tre barn tillsammans: Claes Gösta f. 1930, Elsa Marianne f. 1932 och Bo Gösta f. 1938. Elsa avled 1969.

Elsas pappa Oscar Olin är livmedikus i Stockholm och kommer att få en betydande roll i Ullas liv under 1921-1922.

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Att Ulla har ett svenskt kontaktnät i Paris nu när hon varit där i snart en månad, det är uppenbart. Det är några damer, ett par bekanta från Stockholm, några flickor som bor på samma pensionat och en syssling. Men blir det så mycket franska pratat då, undrar Mamma Anna hemma i Gävle (för det var väl ett av skälen till resan?):

”Visst tycks det huvudsakligen vara svenska flickor, som du träffar på, och det kan ju vara litet dumt för språkets skull och för studiet av nationen, men är ju i alla fall väl, att du har dem, och kan ju på sätt och vis vara av ännu större betydelse att utvidga och konsolidera din vänskaps och bekantskapskrets här hemma.”

I grund och botten betyder en stor vänskaps- och bekantskapskrets hemma att Ullas möjligheter att träffa någon lämplig ung man ökar. Ingen ung man nämns någonsin i något brev – utom en enda gång då Ulla är i Stockholm och hennes moster Fiffan nämner någon, för oss, okänd notarie, som hon gärna skulle se i släkten. Ett par gånger under sin Stockholmsvistelse blir Ulla utbjuden på té på NK och på konsert av en ung man, men det verkar inte blivit något mer av det. Hon träffar gott om unga män på sin dansklubb i Stockholm och så har hon ju två äldre bröder med stort socialt umgänge vad gäller studiekamrater.

Ulla träffar ju inga unga fransmän egentligen; men nu har hon ju börjat ta danslektioner, så då kanske möjligheten finns…

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

I ett brev från Ullas mamma Anna kommer en undran om Ulla hunnit se några kyrkor ännu i Paris:

”Du har ej ännu besökt någon av Paris vackra kyrkor, tror jag. Nôtre Dame och St Chapelle äro väl de vackraste, men i den vackra Madeleinekyrkan äro både musiken särskilt vacker och publiken fin, så där borde du besöka någon gudstjänst.”

Nej, Ulla har inte hunnit dit ännu – det har blivit en hel del bio, konserter, konstmuséer, och Versailles ett par gånger. Och ännu mer av den varan skall det bli. Ulla tar sig verkligen an det kulturliv Paris har att erbjuda, både ensam och tillsammans med någon av sina väninnor.

Men nästa söndag blir det i alla fall en kyrka, Madeleinekyrkan.

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Idag sitter Ulla på kvällen med de andra flickorna, Greta Lysander och Marianne von Dardel, och de skriver alla tre brev hem. Ulla har mycket att berätta och brevet blir långt. Till sin mamma Anna skriver hon misslynt angående en fest mamman berättat om i brev, att det var ju typiskt att det enda roliga som någonsin ägde rum i Gävle, skulle ske när hon var borta!

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Nu har Ulla gjort en ny bekantskap, frk. Jonsson, en bekant till Ullas syssling Elsa Olin, Hon är tydligen gymnast! Hon rekommenderar Ulla att fundera på om inte Grenoble vore en bra plats att besöka på sommaren – Ulla håller ju just på och funderar på sina sommarplaner – och franska kan man läsa där också! Men som så ofta faller det hela på att Ulla är en ensam ung kvinna:

 ”Men nog vore det trevligt att känna till någon där, att komma sättande ensam förefaller mig nästan en smula fantastiskt.”

Tillsammans med frk. Jonsson och Elsa Olin besöker hon Versailles. De hade hoppats få se fontänspelen, men de skulle inte börja förrän nästa söndag. Besvikelse!

Kvällen avslutas hos fru Hanström tillsamans med väninnorna, och de äter middag ute och går på bio. Just biofrågan är något som oroar mamma Anna hemma i Gävle – är det verkligen lämpliga filmer Ulla ser?

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Ulla har ju gjort en del bekantskaper under sina tre veckor i Paris. Thyra Berg och Ida Matton är lite äldre kvinnor, medan Greta Lysander och fröken Jansson är jämnåriga. Nu flyttar Marianne von Dardel (f. 1902), kallad ”Mippan”, in på Ullas pensionat. Hon är dotter till en överste i Örebro och har gått på flickpension i Schweiz. Ulla tycker att hon är söt, nätt och behändig. I Paris finns ju också Elsa Engwall och Rut Ekstrand, Ullas vänner från Stockholm, och Ullas syssling Elsa Olin.

Men hon lär ju knappast ha lärt sig så mycket franska av att umgås med svenskar! Och var skulle hon förresten kunnat träffa trevliga franska ungdomar? För en ung kvinna på 1920-talet fanns nog inte så många möjligheter att hitta jämnåriga fransmän att umgås med. Den enda unga parisare hon känner är pensionatets dotter Mimi, men hon verkar fullt upptagen med sin fästman.

I dag har Ulla påbörjat sina danslektioner. Vi vet från tidigare brev att hon älskade att dansa och under sin tid i Stockholm tillhörde hon en dansklubb. Det är knappast troligt att Ulla hade en ultramodern dansklänning, en sådan där med byxor så att det skulle gå extra lätt att dansa!

Denna dag hinner Ulla också med ett teaterbesök på ”Le Chausseur de chez Maxim” av Yves Mirande (1876-1957). Den hade premiär på Palais-Royale Theatre i december 1920.

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Nu borde Ulla ha fått sin mamma Annas brev om familjens sommarplaner. Kanske är Anna orolig för Ullas mage, som verkar ge Ulla bekymmer, kanske anar hon att hennes dotter är på väg bort ifrån henne. Ulla berättar i brev om sina tankar på sommaren. Än är det att vara inackorderad hos en markisfamilj i Bretagne, än är det att följa med Thyra Berg, som hon lärt känna i Paris, och hennes familj till Dieppe. Ingetdera tycker Ulla egentligen är spännande nog. Det är nog ”tämligen enkel publik har jag hört” där.

Mamma Anna föreslår att Ulla skall semestara med familjen i Tyrolen. Generöst skriver hon till Ulla:

”Du skall väl först stadna i Paris, så länge du kan få sånglektioner, om du finner dem bra, men sedan undrar jag, om du tycker, det kunde vara trevligt att först ligga vid franska kusten någon månad och sedan möjligen stöta till oss i Tyskland och följa oss till Tyrolen, sedan kunde du ju följa oss hem eller vända tillbaka till Frankrike, allt efter som håg och förstånd bjuda.”

I nästa stycke utgjuter hon sig över hur spännande sällskapslivet är i Gävle. Det är en tvistefråga mellan mor och dotter, som kommer att dyka upp vid flera tillfällen i breven till och från Paris.

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Nu börjar Ulla ha lite dåligt samvete för att pengarna rullar så fort. Hon skriver hem till mamma Anna i Gävle:

 ”Men pengarna rulla med en otrolig fart på ett oroväckande sätt. Det är som trolleri, men mina sånglektioner sluka ju åtskilligt förstås – med noter och ackompanjemang nära 600 fr. i månaden. Det är verkligen kraftigt, men det är väl knappast någonting att göra åt, eller hur?”

Ulla har egna pengar och aktieutdelning på Korsnäsaktier, men trots det försvinner pengarna fort. Hon har ju unnat sig lite kläder, och längre fram skriver hon hem att hon funderar på att skaffa sig en kamera. Men hon har råd att stanna kvar i Paris och funderar nu på sina sommarplaner.

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Idag var det meningen att Ullas syssling Sigrid Müntzing skulle komma till Paris på en veckas vistelse. Sigrid (f. 1899) och Ulla blev mycket goda vänner under Ullas vistelse i Stockholm 1919-1920. De umgicks mycket och Ullas faster Marie-Louise (”Missen”) hade ett gästfritt öppet hem.

Nu skriver Sigrid till Ulla och säger att mamman slagit sin resa ut hågen och funderar på något på svenska västkusten istället. Kanske kan de ses i Paris till hösten? Sigrid verkar inte få eller kunna resa själv, som Ulla gjort.

Idag åker Ulla med Greta Lysander till Malmaison – ett slott som kejsarinnan Josephine bodde i cirka 15 km utanför Paris centrum. Där kan man t.ex. se Napoleons bibliotek och arbetsrum, Josephines kaross, klädräkningar och sovrum.

är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Från ett brev daterat den 23/4 hem till mamma Anna i Gävle vet vi att Ulla denna dag skulle på mottagning hos ”kineserna”! Nästa brev är daterat den 2/5 och nämner inte dessa kineser, så vi vet just inte var hon var eller vad hon gjorde.

Däremot vet att hon just de här dagarna ekiperar sig. Den 12/4 köpte hon ju en promenadklänning – och mamma bekymrar sig för att hon skall förkyla sig i den – men nu blir det en promenaddräkt:

”Jag har nu skaffat mig en promenaddräkt, tailormade, som är sista modet, färdigsydd. Den är mycket mörk, nästan svart, så jag tänker ha den i vinter också, är det inte förståndigt så säg?  Priset 525 fr + 15 fr. i ändring.”

Omräknat i nutida pengar torde det bli omkring 3500 kronor! Ulla rapporterar ju lydigt hem att hon kostat på sig, och lägger till att den går att använda senare också.

Och så har hon köpte en kombinerad teater-sommarklänning:

”Så har jag skaffat mig en kombinerad teater- och sommar klänning i foularsiden. Den kostade ursprungligen 500 fr. men tack vare ett hål mitt fram har jag fått den för 200. Den har långa ärmar, plisserad kjol, är svart med vita fält där svarta elefanter promenera omkring. Hålet mitt fram har jag låtit gömma under en elefantbit.”

Kanske såg den ut så här:

---

Man kan ju undra vad mamma tänkte om längden och brist på korsett! Mamma svarar i brev från den 10/5: ”Nu är du bestämt rätt välförsedd med kläder, vilket ju är rätt skönt.” Det är fru Berg, som hjälper Ulla med inköpen.

Intressant nog har ingen idag någon promenaddräkt/-klänning eller teaterklänning!