Idag den 6/12 2021 är det 50 år sedan Axel Klingberg avled.
Han var äldste son, av sex barn, till Erland och Anna Klingberg, f. Fogelmarck. Han föddes 1896 i Stockholm, men kom att växa upp på Mackmyra och i Falun. Pappa Erland var kapten vid Dalregementet.
I de många familjebrev, särskilt från hans ungdomstid på 1910-20-talen, som finns bevarade framstår Axel som familjens gyllene gosse. Han omhuldas och framhålls, kanske för att han är äldsta sonen, och verkar vara mycket omtyckt av släkt och vänner. Han spelar piano och sjunger, liksom alla de andra syskonen.
Efter studenten 1914 flyttar Axel till Uppsala för två års studier i historia och latin vid universitet – han bor då inackorderad hos sin farmor Sophie Klingberg. Militärtjänstgöring vidtar, och sedan civil-ingenjörsstudier vid KTH i Stockholm, där han tog examen 1922. Under de åren bor han tillsammans med sin bror Erland inackorderad hos sin moster Fiffan på St. Paulsgatan 33.
Tanken sägs vara att han senare skulle arbeta på familjens sulfit-fabrik i Mackmyra, och han praktiserade på pappersbruk utomlands. 1923-1925 är han i USA och 1927-1929 i Köln.
Det är i Köln han träffar Gertrud Eismann (1894-1986). Hon är läkare och medicine doktor och änka. Hon och hennes första man hade varit läkare på Java, där mannen och deras små barn dött i någon sjukdom. Axel skriver hem till mamma och berättar 1928 om sin förlovning, och hon reser då strax till Paris för att träffa Axel och den tilltänkta. Gertrud hade fått jobb i Kanada, och Axel följer efter 1929. Vid jul 1929 gifter de sig och en dödfödd son föds tidigt 1931. De bor några år i USA, där Axel arbetar som kemist på olika pappersbruk, och en tid var arbetslös.
Axel och Gertrud återvänder till Sverige 1934. Axel valde nu att bli godsägare istället; han gick Sala lantmannaskola och köpte sedan 1936 gården Stora Kil i Tillinge socken väster om Enköping. 1938 övertar han sedan Strömsta säteri i ett arvskifte efter sin far.
Axel och Gertrud får inga barn, och bor och brukar Strömsta under resten av sina liv. Axel lär, av naturliga skäl, ha varit protysk och sägs ha haft högerextrema åsikter. På vinden på Strömsta finns ännu i dag en koffert med Axels sparade brev; kanske kan de avslöja något mer om Axels tid på Strömsta.
Axel avlider den 6/12 1971 på Skodsborgs kurhotell i Danmark, 75 år gammal, och änkan Gertrud äger Strömsta till sin död 1986.