är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.

…………………………………………………………………………………

Nu borde Ulla ha fått sin mamma Annas brev om familjens sommarplaner. Kanske är Anna orolig för Ullas mage, som verkar ge Ulla bekymmer, kanske anar hon att hennes dotter är på väg bort ifrån henne. Ulla berättar i brev om sina tankar på sommaren. Än är det att vara inackorderad hos en markisfamilj i Bretagne, än är det att följa med Thyra Berg, som hon lärt känna i Paris, och hennes familj till Dieppe. Ingetdera tycker Ulla egentligen är spännande nog. Det är nog ”tämligen enkel publik har jag hört” där.

Mamma Anna föreslår att Ulla skall semestara med familjen i Tyrolen. Generöst skriver hon till Ulla:

”Du skall väl först stadna i Paris, så länge du kan få sånglektioner, om du finner dem bra, men sedan undrar jag, om du tycker, det kunde vara trevligt att först ligga vid franska kusten någon månad och sedan möjligen stöta till oss i Tyskland och följa oss till Tyrolen, sedan kunde du ju följa oss hem eller vända tillbaka till Frankrike, allt efter som håg och förstånd bjuda.”

I nästa stycke utgjuter hon sig över hur spännande sällskapslivet är i Gävle. Det är en tvistefråga mellan mor och dotter, som kommer att dyka upp vid flera tillfällen i breven till och från Paris.