Exlibris

Under sommaren har vårt bibliotek blivit sorterat, städat och exlibrismärkt! Biblioteket omfattar cirka 4500 böcker, allt från barnlitteratur till kvinnohistoria, från 1703 till modern tid, dvs ett helt vanligt bibliotek…

Mer intressant är att sammanlagt inte mindre än 38 släktingar har bidragit med böcker; här finns lite arvegods från Julies sida,  men så mycket mer från Svantes anfäder och -mödrar.  Några få utav dem har också ett exlibris:

 

Exlibris Torsten Serrander

Torsten Serrander (1875-1940); ett s.k. märkesexlibris

 

exlibris Gripensvärd brunt

exlibris Gripensvärd

Gripensvärd: Fredrik (1865-1942) och Siri (1868-1944); ett heraldiskt exlibris i två färgvarianter (blått och brunt)

 

exlibris Sofi Fogelmarck

Sofi Fogelmarck (1864-1924); ett symboliskt exlibris

 

exlibris Klingberg

Klingberg: Erland Theodor (1866-1938 ) och Anna (1867-1953); ett s.k. herrgårdsexlibris som visar Mackmyra. Det finns i två färger (brunt och svart) men vi har bara det i brunt. Märta Redlund (1888-1954) skall ha ritat det 1914.

 

exlibris Ulla Bo Janson

Janson: Ulla och Bo; ett s.k. landskapsexlibris, som visar Stora Tuna

 

Exlibris Svante Janson Julie White

Svante Janson och Julie White; ett monogramexlibris med namn

 

Det inger en ödmjuk känsla att få förvalta så mycket släktlitteratur och det ger en intressant inblick i vad släkten ägde och läste.Systrarna Fogelmarck (Sofi, Anna och Siri) var uppenbarligen livliga läsare och boksamlare, liksom Erland Theodor. Några av Sara Serranders flickböcker finns hos oss liksom Per Gustaf Lymans (1811-91) familjebibel.

Av detta kan följande lärdom dras: skriv alltid namn och årtal i böcker, skaffa gärna ett exlibris och investera  dessutom i bokintresserade anförvanter!

Torsten Serranders släktbok

Min mormorsfar Torsten Serrander (1875-1940) skrev ca 1918 på skrivmaskin ett häfte (28 sidor, i ett exemplar, möjligen med någon kopia) där han förtecknar ”sina närmaste släktingar”, vilket inkluderar hans sysslingar och deras barn, dvs alla ättlingar till hans farfars, farmors, morfars och mormors föräldrar. Jag har nu kopierat denna lilla men innehållsrika släktbok: Torsten Serranders släktingar.

Se även sidan Serrander. Mer information om släkten Serrander kommar vid ett annat tillfälle.

Viktor Klingberg och blomman Senecio klingbergii

Viktor Klingberg (1856-1947), son till Erland Theodor Klingberg och Sophie Klingberg, född Baalack var läkare men också amatörbotaniker. Han emigrerade till Sydafrika 1894 (se Viktor Klingbergs Afrikabrev), och de första åren i Afrika samlade han en hel del växter som han skickade till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Viktor hade även kontakt med Museum of Natural History i London, men tyckte att de erbjöd för lite betalt. (Vad, om något, han fick från Stockholm vet vi inte.) Sedan verkar han ha slutat skicka växter, kanske eftersom han då lämnat nybyggarområdena i Matabeleland och bodde på mer etablerade platser i Sydafrika där floran nog var mer känd.

Som Wilhelm upptäckte för några år sedan så fick en av Viktors växter (en korsört) senare namnet Senecio klingbergii till hans ära. Tyvärr anses detta numera vara samma art som Senecio discifolius (numera kallad Emilia discifolia), så namnet används inte längre.

Namnet Senecio klingbergii gavs av den tyske botanikern Joh. Mattfeld som studerade Viktors samling och 1922 skrev en artikel i Notizblatt des Königl. botanischen Gartens und Museums zu Berlin där han identifierar sammanlagt sju nya arter. Likaså har en lav som Viktor plockade i Bechuanaland sedan beskrivits som en ny art Usnea acanthera. Några av Viktors växtexemplar är alltså typexemplar, dvs de exemplar som definierar arterna, och de är därför fortfarande viktiga för den botaniska forskningen.

Mattfeld skriver i sin artikel att Viktors samling i Naturhistoriska riksmuseet omfattar ungefär 300 växter; i riksmuseets databas Krypto-S finns av dessa f.n. 33 växtexemplar (31 kärlväxter och 2 lavar) insamlade av Viktor i Matabeleland och Bechuanaland (nuvarande Zimbabwe och Botswana) 1895-1896. Åtta av dessa (de åtta typexemplaren) finns med bild; länkar till några av dessa finns nedan.

Söker man i databasen på ”insamlare Klingberg” hittar man dessutom en sydbläddra Utricularia australis som Viktor plockade i Värmland som 17-åring, liksom 3 växter plockade av hans storebror Richard (1854-1907) som tonåring, däribland en ängsgentiana Gentianella amarella från Gustafsström där familjen bodde.

Senecio klingbergii
Senecio klingbergii (Naturhistoriska riksmuseet)
Officiella beskrivningen av Senecio klingbergii
Den officiella beskrivningen av Senecio klingbergii, av Joh. Mattfeld 1922 i Notizblatt des Königl. botanischen Gartens und Museums zu Berlin Bd. 8, Nr. 72, pp. 176-181.

 

Länkar till bilder på några av Viktors växtexemplar: