Karl Knutsson Bonde, Karl VIII

Karl Knutsson (1408-1470)1 kom från den gamla högadliga släkten Bonde.2 En dominerande politisk fråga under hans livstid (och en lång tid efteråt) var om Kalmarunionen med Danmark och Norge skulle bestå eller inte.3 1434 gjorde den lågfrälse bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson uppror mot unionskungen Erik av Pommern; Engelbrekt blev rikshövitsman 1435 fast Erik fick formellt fortsätta som kung. Karl Knutsson utnämndes 1435 till marsk, och blev 1436 vald till rikshövitsman tillsammans med Engelbrekt; när Engelbrekt några månader senare mördades (se Måns Bengtsson Natt och Dag) blev Karl Knutsson ensam rikshövitsman. Han fick dela posten igen, nu med Kristiern Vasa, men valdes till riksföreståndare 1438.
1439 avsattes Erik av Pommern i alla tre nordiska länderna, varefter Kristoffer av Bayern valdes till kung (i alla tre länderna) och Karl Knutsson nedlade sitt ämbete som riksföreståndare. Karl Knutsson blev riddare vid Kristoffers kröning i Uppsala 1441, och blev samtidigt drots.
Efter Kristoffers död 1448 valdes Karl Knutsson till kung i Sverige den 20/6, varefter han hyllades på Mora sten4 28/6 och kröntes i Uppsala 29/6. Karl Knutsson valdes också till kung av Norge 1449 och kröntes i Trondheim, men han fick 1450 avstå Norge till den nye danske kungen Kristian I.
1457 ledde ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) ett uppror mot Karl Knutsson, som flydde till Danzig; den danske kungen Kristian I valdes till svensk kung 23/6 1459, hyllades vid Mora sten 2/7 och kröntes i Uppsala 3/7.
1464 hade både högadel och bönder tröttnat på kung Kristian (och hans nya skatter), och han avsattes efter ett uppror, varefter Karl Knutsson återkallades som kung; han kom tillbaka till Sverige och tillträdde 9/8 1464.
Men motståndet mot Karl Knutsson från ärkebiskopen Jöns Bengtsson fortsatte, och 30/1 1465 avgick Karl Knutsson och drog sig tillbaka till sina län i Finland. Jöns Bengtsson blev riksföreståndare, tillsammans med biskopen Kettil Karlsson (Vasa) tills denne dog, men ersattes 1467 av Erik Axelsson (Tott).
Strax därefter kallades Karl Knutsson tillbaka, och han blev i november 1467 för tredje gången Sveriges kung, vilket han förblev till sin död 15/5 1470.

Karl Knutsson var vid slutet av sitt liv åldrad, trött och besviken. Han sägs ha skrivit versen5

När jag var herre till Fågelvik
då var jag både mäktig och rik
men sedan jag blev konung i Sveriges land
så vart jag en arm och olycklig man.

Karl Knutsson Bonde var gift 3 gånger:

  1. ca 1428 med Birgitta Turesdotter (Bielke) ( -1436)
  2. 1438 med Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud) ( – 1450)
  3. 1470 (strax före sin död) med Katarina Abrahamsdotter

Han hade många barn, av vilka endast 3 överlevde honom: döttrarna Kristina och Magdalena från det första resp. andra äktenskapet, och sonen Karl som var född som frilloson men legitimerades när Karl Knutsson strax före sin död gifte sig med hans mor. Kristina och Magdalena blev gifta med ledande adelsmän, medan Karl Karlsson (i strid med Karl Knutssons testamente) inte fick något arv, och levde i en ringa och föraktad ställning, tydligen inte erkänd som legitim son.

Se vidare Svenskt biografiskt lexikon: Karl Knutsson (Bonde).

Jag härstammar från Karl Knutsson Bonde på flera sätt. Nedan visas tre härstamningar, genom tre olika av de adliga släktgrenar som beskrivs på sidan Adel.6

  1. Karl Knutsson Bonde (1408-1470) kung
  2. Kristina Karlsdotter (Bonde) (trol. 1432 – senast 1500)
  3. Erik Eriksson d.y. (Gyllenstierna af L.) (?-1502) riddare, riksråd
  4. Karin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm) (? – senast 1562)
  5. Ingeborg Trolle (?-1590)
  6. Peder Nilsson Ryning (?-1613) riksråd
  7. Elsa Ryning (?-1656)
  8. Erik Bagge af Berga (1627-1692) överste
  9. Elsa Sigrid Bagge af Berga (1665-1718)
  10. Hedvig Charlotta Prytz (1691-1747)
  11. Elsa Catharina Ridderfelt (1729-1758)
  12. Hedvig Lovisa Juliana Löwenborg (1750-1816)
  13. Carl Christoffer Klingberg (1780-1867) prost
  14. Erland Theodor Klingberg (1821-1914) bruksdisponent
  15. Erland Theodor Klingberg (1866-1938) major, bruksägare
  16. Carl Theodor Klingberg (1905-1990) godsägare
  17. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- )
  18. Svante Janson (1955- )
  1. Karl Knutsson Bonde (1408-1470) kung
  2. Kristina Karlsdotter (Bonde) (trol. 1432 – senast 1500)
  3. Kerstin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm) (? – efter 1500)
  4. Karin Hansdotter (Tott) (? – före 1549)
  5. Märta Haraldsdotter (Soop) (?-1564)
  6. Anna Eriksdotter (Roos av Hjälmsäter) (?-1620)
  7. Barbro Krabbe (af Svaneby) (?-1663)
  8. Bengt Lilliestielke (1628-1706)
  9. Lars Lilliestielke (?-1705) kvartermästare
  10. Catharina Lilliestielke (1700-1760)
  11. Margareta (Greta) Catharina Hager (1724-1805)
  12. Anders Fredrik Baalack (1763-1806) löjtnant
  13. Carl Gustaf Baalack (1800-1848) possessionat
  14. Sophie Kristina Charlotta Amalia Baalack (1832-1925)
  15. Erland Theodor Klingberg (1866-1938) major, bruksägare
  16. Carl Theodor Klingberg (1905-1990) godsägare
  17. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- )
  18. Svante Janson (1955- )
  1. Karl Knutsson Bonde (1408-1470) kung
  2. Kristina Karlsdotter (Bonde) (trol. 1432 – senast 1500)
  3. Erik Eriksson d.y. (Gyllenstierna af Lundholm) (?-1502)
  4. Karin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm) (? – senast 1562)
  5. Ingeborg Trolle (?-1590)
  6. Erik Nilsson Ryning (?-1613) ståthållare
  7. Kristina Ryning (?-1656)
  8. Sofia Fitinghoff (?-1680)
  9. Claes Johan Skogh (1664-1710) överstelöjtnant
  10. Gustaf Reinhold Skogh (1692-1739) överste
  11. Carl Gustaf Skogh (1723-1788?) major
  12. Anna Margareta Skogh (1757-1843)
  13. Lovisa Charlotta Holmberg (1796-1846)
  14. Anna Matilda Rahm (1822-1905)
  15. Gustaf Leonard Lyman (1848-1937) manufakturhandlare
  16. Gerda Karolina Lyman (1882-1965)
  17. Sara Serrander (1908-1969)
  18. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- )
  19. Svante Janson (1955- )

Källor till biografi:
Svenskt biografiskt lexikon
Lars Lagerqvist, Sverige och dess regenter under 1000 år, Bonniers, 1976.

Källor till släkttabeller:
Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor.
Äldre Svenska Frälseätter I, Stockholm, 1957-1989.
E. Th. Klingberg, Slägten Klingberg, Gefle 1906.
Kyrkoböcker.

Tillbaka till ”Skrytsläkten”.

Noter:

  1. Möjligen född 1409. ↩
  2. Namnet Karl VIII har han fått i efterhand, eftersom nästa kung Karl tog sig namnet Karl IX, efter den regentlängd (till stora delar påhittade, och börjande med Noaks sonson Magog) som Johannes Magnus publicerade i ett historieverk 1554. Endast en kung Karl före Karl Knutsson Bonde är historiskt belagd (Karl Sverkersson som regerade ca 1161-1167), så Karl Knutsson borde egentligen heta Karl II; så räknade han nog själv också, eftersom det står så på hans drottning Katarinas gravsten i Vadstena. ↩
  3. Denna fråga besvarades som bekant definitivt av Gustav Vasa 1521. ↩
  4. Den plats utanför Uppsala där Sveriges kungar traditionellt valdes på medeltiden. ↩
  5. Fågelvik, vid kusten i norra Småland utanför Valdemarsvik, var Karl Knutssons ursprungliga sätesgård, som han ävde efter sin mor 1429. ↩
  6. Jag känner till en fjärde, en variant av den första som efter Erik Eriksson d.y. (Gyllenstierna af Lundholm) har:
    1. Göran Eriksson (Gyllenstierna af L.) (?-1575) riddare, riksråd
    2. Nils Göransson Gyllenstierna af L. (?-1601) riddare, riksråd
    3. Kerstin Gyllenstierna af Lundholm (1570-1619)
    4. Elsa Ryning (?-1656)

    och sedan vidare som ovan. Elsa Rynings föräldrar var alltså sysslingar. ↩