Rurik

Enligt traditionen grundades Ryssland av vikingahövdingen Rurik, som inkallades av slaverna för att ena landet; han grundade Novgorod 862 och hans ättlingar regerade sedan i många generationer som storfurstar i Kiev. Detta berättas framförallt i Nestorskrönikan från början av 1100-talet, ca 250 år efter Rurik, och tyvärr finns inga samtida dokument eller andra bevis som bekräftar uppgifterna om Rurik.1 Hans son och efterträdare Igor är historiskt belagd, men inte heller där kan detaljerna bekräftas, och först från den tredje fursten, Svjatoslav, kan uppgifterna betraktas som rimligt säkra.

Från Rurik och storfurstarna i Kiev finns bl.a. nedanstående släktledning till den danske kungen Valdemar den store. Därifrån finns flera olika härledningar till mig (och många andra svenskar) genom olika medeltida adelsätter; jag har här valt en sådan gren,2 som leder via Måns Bengtsson Natt och Dag, där fortsättningen i ytterligare 17 generationer till mig visas.

  1. Rurik (död 879?), storfurste i Novgorod (enl. traditionen)
  2. Igor (död ca 945), storfurste i Novgorod och Kiev; g.m. Olga (död 969), regent efter mannens död, helgon (ortodoxt)
  3. Svjatoslav (död 972), storfurste i Novgorod och Kiev; med frilla Malusjali>
  4. Vladimir I den helige (död 1015), storfurste i Kiev, helgon (ortodoxt); g.m. Rogneda
  5. Jaroslav den vise (ca 978-1054), storfurste i Kiev; g.m. Ingegärd (dotter till Olof Skötkonung, kung av Sverige)
  6. Vsevolod (1030-1093), storfurste i Kiev; g.m. Maria? (Irene?) (osäker dotter till kejsare Konstantinos Monomachos i Konstantinopel)
  7. Vladimir II Monomach (1053-1125), storfurste i Kiev; g.m. Gyda (död ca 1099) (osäker frillodotter till Harold Godwinson, kung av England)
  8. Mstislav I (1076-1132), storfurste i Kiev; g.m. Kristina (död 1122; dotter till Inge den äldre, kung av Sverige)
  9. Ingeborg (av Novgorod) (död efter 1131); g.m. Knut Lavard (ca 1096-1131), dansk hertig, helgon
  10. Valdemar (I) den store (1131-1182), kung av Danmark; g.m. Sofia (död 1198; dotter till Volodar, furste över rutenerna, troligen också av Ruriks ätt men osäkert hur)
  11. Valdemar (II) Sejr (1170-1241), kung av Danmark; med frilla Helena (dotter till svenske jarlen Guttorm)
  12. Knut av Reval (1211-1260), dansk hertig; g.m. Hedvig
  13. Svantepolk Knutsson (död 1310) riddare, riksråd, lagman; g.m. Benedikta Sunedotter [Folkungaätten]
  14. Ingeborg Svantepolksdotter (död före 1341); g.m. Johan Filipsson (halshöggs 1280), riddare
  15. Knut Jonsson [Aspenäsätten] (död ca 1346), riddare, riksråd, drots, lagman; g.m. Katarina Bengtsdotte [Folkungaättens lagmansgren]
  16. Cecilia Knutsdotter [Aspenäsätten] (död efter 1350); g.m. Bo Nilsson [Natt och Dag] (död troligen 1332), riddare, riksråd, lagman
  17. Bo Bosson [Natt och Dag] (död efter 1389), riddare, riksråd
  18. Sten Bosson [Natt och Dag] (död 1410 (eller början av 1411)), riddare, riksråd; g.m. Ingeborg Karlsdotter
  19. Bengt Stensson [Natt och Dag] (död 1451), riddare, riksråd; g.m. Kristina Magnusdotter
  20. Måns Bengtsson [Natt och Dag] (död ca 1476) riddare, riksråd
    (+ ytterligare 17 generationer)

KÄLLOR:
Nationalencyclopedien
Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor
Svenskt biografiskt lexikon
Äldre Svenska Frälseätter, Riddarhusdirektionen, 1957-2013.
Medieval Lands 4

Tillbaka till ”Skrytsläkten”.

Noter:

  1. Tvärtom verkar detaljerna tveksamma. ↩
  2. Samma gren som i en av härledningarna från Gorm, Harald Blåtand och Sven Tveskägg ↩