Harald Hårfager

Harald Hårfager (ca 848 – ca 931) var en norsk småkung som genom att besegrade andra småkungar skapade ett enat Norge. Traditionellt dateras enandet till slaget vid Hafrsfjord 872, men årtalet är mycket osäkert.1 Se t.ex. Norsk biografisk leksikon: Harald Hårfagre. Hans liv beskrivs, med många anekdoter, av Snorre Sturlason i Harald Hårfagers saga.2

Alla norska medeltidskungar ansågs härstamma från Harald Hårfager, på olika linjer, och hävdade det nog ofta själva, men modern forskning pekar på flera tveksamheter, och det finns naturligtvis få samtida och trovärdiga källor.

Tror man på de traditionella släktlängderna3 finns det släktgrenar från Harald Hårfager till svenska högadliga medeltida ätter, och därifrån vidare på mer fast mark till stora delar av senare tiders svenska adel, och genom dem även många, kanske de flesta, oadliga svenskar. (Rimligtvis är mer eller mindre alla svenskar, liksom danskar och norrmän, förutom senare tiders invandrarfamiljer, ättlingar till Harald Hårfager på många olika, fast okända, linjer, se Släktmatematik, men här är vi ju intresserade av namngivna släktledningar.) Men alla sådana släktlängder måste nog ses som, i bästa fall, osäkra. Se t.ex. diskussionen om Harald Hårfager på Anbytarforum.

En gren till Sverige går genom den norske kungen Harald Gille (ca 1102-1136) och hans dotter Birgitta (Brigida). Birgitta var gift med den danske kungaättlingen Magnus Henriksson4 som dödade Erik den helige ca 1160 och därigenom blev svensk kung tills han själv dödades ca ett år senare. Birgitta Haraldsdotter, som nu alltså var änkedrottning, gifte om sig med den svenske jarlen Birger Brosa (?-1202),5 och blev därigenom anmoder till hans gren av Folkungaätten.6 Från denna gren kan ättlingar till Birgitta (och alltså till Harald Gille) sedan följas genom ett stort antal medeltida adelssläkter, och sedan vidare till ett mycket stort antal nu levande svenskar. (Kanske de flesta, se Släktmatematik.)7

En av ättlingarna till Birgitta Haraldsdotter är Karl Knutsson Bonde, och från honom finns sedan flera släktledningar vidare till mig, se sidan Karl Knutsson Bonde. Kombinerar man dessa släktlängder får man t.ex. följande.8 Många andra släktledningar finns också från Birgitta Haraldsdotter till mig.9

  1. Harald Hårfager (ca 848 – ca 931) norsk kung (den förste)
  2. Sigurd Rise, småkung i Ringerike i Norge
  3. Halvdan, småkung i Ringerike i Norge
  4. Sigurd Syr, småkung i Ringerike i Norge
  5. Harald Hårdråde (1015-1066) norsk kung 1045-1066
  6. Olav Kyrre (ca 1050-1093) norsk kung 1067-1093
  7. Magnus Barfot (1073-1103) norsk kung 1093-1103
  8. Harald Gille (ca 1102-1136) norsk kung 1130-1136
  9. Birgitta Haraldsdotter, svensk drottning
  10. Folke Jarl (?-1210) jarl
  11. NN Folkadotter
  12. Birger Röriksson (Rörik Birgerssons ätt)
  13. Rörik Birgersson (? – efter 1322) riddare, riksråd
  14. Margareta Röriksdotter (? – före 1357)
  15. Rörik Bonde (? – efter 1382)
  16. Tord Röriksson Bonde (?-1417)
  17. Knut Tordsson Bonde (?-1413)
  18. Karl Knutsson Bonde (1408-1470) kung
  19. Kristina Karlsdotter (Bonde) (trol. 1432 – senast 1500)
  20. Erik Eriksson d.y. (Gyllenstierna af L.) (?-1502) riddare, riksråd
  21. Karin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm) (? – senast 1562)
  22. Ingeborg Trolle (?-1590)
  23. Peder Nilsson Ryning (?-1613) riksråd
  24. Elsa Ryning (?-1656)
  25. Erik Bagge af Berga (1627-1692) överste
  26. Elsa Sigrid Bagge af Berga (1665-1718)
  27. Hedvig Charlotta Prytz (1691-1747)
  28. Elsa Catharina Ridderfelt (1729-1758)
  29. Hedvig Lovisa Juliana Löwenborg (1750-1816)
  30. Carl Christoffer Klingberg (1780-1867) prost
  31. Erland Theodor Klingberg (1821-1914) bruksdisponent
  32. Erland Theodor Klingberg (1866-1938) major, bruksägare
  33. Carl Theodor Klingberg (1905-1990) godsägare
  34. Ulla Carlsdotter Klingberg (1934- )
  35. Svante Janson (1955- )

Men som sagt finns det problem i de tidigare generationerna. Härledningen från Sigurd Syr via Sigurd Rise till Harald Hårfager är enligt Snorres Norska kungasagor, men visas (eller motbevisas) inte av samtida källor och är mycket osäker, se Norsk biografisk leksikon: Harald Hardråde. En osäkerhet är också att Harald Gille kom från Irland till Norge som vuxen och sade sig vara son till den tidigare kungen Magnus Barfot. Detta accepterades av kungen Sigurd Jorsalafar (1089-1130, norsk kung 1103-1130) som erkände Harald som sin halvbror, och det tycks anses som troligt, men är nog inte helt säkert.10

Det finns som sagt fler traditionella släktledningar från Harald Hårfager som förgrenar sig till svensk medeltida adel, men tyvärr är de lika osäkra. Dels var enligt sagorna även Harald Hårdrådes drottning Tora Torbergsdotter en ättling till Harald Hårfager, vilket ger en alternativ härstamning genom sonen Olav Kyrre i tabellen ovan. Dels går en helt annan linje genom ladejarlen Håkon Sigurdsson (ca 935 – 995)11 som enligt sagatraditionen var dotterdotterson till Harald Hårfager. En av hans ättlingar var12 den danske kungasonen och hertigen, senare helgonet, Knut Lavard (1096-1131) som blev stamfar för en rad danska kungar, med flera grenar till ättlingar i svensk medeltida adel, och därigenom till mina föfäder på sidan Adel.

Källor:
Norsk biografisk leksikon
Den norske kongerekken
Det norske kongehus: Rikssamling
Snorre Sturlason, Norska kungasagor.
Svenskt biografiskt lexikon (SBL)
Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor
Äldre Svenska Frälseätter I, Stockholm, 1957-1989
E. Th. Klingberg, Slägten Klingberg, Gefle 1906
Kyrkoböcker

Tillbaka till ”Skrytsläkten”.

Noter:

  1. Moderna historiker anser nog att omfattningen av Harald Hårfagers rike har överdrivits, men det är ingen tvekan om att han alltid setts som riksgrundaren som enade Norge till ett land, oavsett exakt vad hans rike omfattade. ↩
  2. En av delarna i Snorres Norska kungasagor, ofta kallade Heimskringla efter de isländska inledningsorden. ”Saga” betyder här berättelse, och har inte den moderna betydelsen av påhittad historia. Men Harald Hårfagers saga skrevs ca 300 år efter Harald Hårfagers död, baserad på muntlig tradition, och är naturligtvis inte en säker historisk källa. ↩
  3. Dessa går tillbaka till Snorre Sturlasons Norska kungasagor, se även Oden, Njord och Frej ↩
  4. Såvitt känt inte en förfader. ↩
  5. Birger Brosa tillhörde den s.k. Folkungaätten, och var farbror till Birger Jarl. ↩
  6. Birgitta hade alltså nära släktkontakter med kungar i alla de tre nordiska länderna, se även Norsk biografisk leksikon, och hennes dotter Ingegerd gifte sig med den svenske kungen Sverker d.y. (Sverker II Karlsson, ca 1164-1210) och blev mor till kung Johan I Sverkersson (1201-1222). ↩
  7. Dessa härledningar från Birgitta Haraldsdotter och Harald Gille är såvitt jag vet rimligt säkra. Det anses dock inte helt säkert att Folke Jarl i tabellen ovan verkligen var son till Birger Brosa och Birgitta. ↩
  8. Se Karl Knutsson Bonde för varianter i den senare delen. ↩
  9. Jag känner f.n. till 67 stycken olika släktledningar från Birgitta Haraldsdotter. Ett par av dem visas på sidan Harald Hårfager, tillägg. ↩
  10. Harald bevisade släktskapen med järnbörd: han gick barfota över nio glödande plogjärn utan att skadas, varefter kung Sigurd erkände honom som sin bror. (Enligt Snorre Sturlason, Magnussönernas saga i Norska kungasagor.) Moderna genealoger föredrar andra slags bevis. ↩
  11. Ladejarlarna var en mäktig familj från gården Lade i nuvarande Trondheim. Håkon Sigurdsson styrde Norge från ca 970, formellt under den danske kungen Harald Blåtand men i realiteten självständigt, åtminstone på slutet. ↩
  12. Enligt källor som jag inte vet om de anses säkra eller inte. ↩