Alla inlägg av Svante

Erland Theodor Klingbergs syskon

Min morfarsfar Erland Theodor Klingberg (1866-1938) hade 8 syskon. Vi har tidigare skrivit om några av dem, t.ex. Viktor som flyttade till Sydafrika, och nyligen skrev jag (och framför allt Tage) om brodern Knut Filip, och jag skrev också om systrarna Marie-Louise och Elsa som gifte sig med två bröder Müntzing. Dessa sidor har nu kompletterats med sidor om de återstående syskonen, så att alla nio syskonen har varsin webbsida:

Richard Klingberg (1854-1907)

Viktor Klingberg (1856-1947)

Sigrid Klingberg (1858-1914)

Marie-Louise Klingberg (1860-1928)

Carl Klingberg (1863-1934)

Fredrik Klingberg (1864-1938)

Erland Theodor Klingberg (1866-1938)

Knut Filip Klingberg (1871-1959)

Elsa Klingberg (1875-1957)

Knut Filip Klingberg i Persien

Knut Filip Klingberg (1871-1959)

Min morfarsfar Erland Theodor Klingberg (1866-1938) hade 8 syskon. En av dem var lillebror Knut Filip (1871-1959), som liksom Erland var officer (på Dalregementet och senare Vaxholms grenadjärregemente).

Under drygt ett år, 1914-1915, tjänstgjorde Knut tillsammans med en grupp andra svenska officerare i gendarmeriet i Persien. Om detta har min morbror Tage Klingberg skrivit en berättelse, som, tillsammans med mer fakta om Knut och hans fru Mary-Ann Ossbahr (1879-1943), finns på sidan Knut Filip Klingberg (1871-1959).

Müntzing

Släkten Müntzing tillhör inte mina förfäder, men den är nära förbunden med släkten Klingberg. I två olika generationer, i början resp. slutet av 1800-talet, har två bröder Müntzing gift sig med två systrar Klingberg! Se släkttavlan nedan (som endast tar med relevanta personer och utelämnar många andra barn). För mer detaljer, se sidan Müntzing.

Dubbla giftermål Müntzing-Klingberg i två olika generationer (klicka för större bild)

Mau

Elfbrink och Elfstrand är välkända namn i min släkt; några förmögna Gävleköpmän i de familjerna hör till mina förfäder, och jag har sedan jag var barn ofta hört talas om dem (och talat om dem själv). Men de är inte de enda Gävleköpmännen i släkten. En annan är Joachim Mau (1704-1792), som var morfar till Karin Jäderlund (1769-1837), Daniel Elfstrands (1748-1815) andra hustru och mor till Marie Elfstrand gift Göransson (1795-1851). Joachim Mau var därigenom min morfars mormors mormors mormors far. Joachim Mau var på sin tid mycket framgångsrik och en av de förmögnaste i Gävle men verkar numera rätt bortglömd, även i vår egen släkt. Han var tysk och flyttade från Lübeck till Gävle i 20-årsåldern; så småningom öppnade han en trävarufirma och blev rik. Han gifte sig med Catharina Thernberg (1713-1787), dotter till en annan Gävleköpman Johan Ternberg ( -1716). Se sidan Mau

Se även Gävledraget: Släkten Mau.

Pappas släkt i Värmland, samt min egen skolgång

Jag har här mest ägnat mig åt mammas släkt, men nu har jag även skrivit några sidor om pappas släkt, som består av värmländska bönder i några olika socknar i många generationer. Pappa var född i Säffle liksom hans föräldrar, men deras föräldrar kom från olika håll i Värmland. Se Janson mm i Värmland.

Jag har också skrivit om min egen ovanliga skolgång för ca 50 år sedan, med bl.a. nedanstående dagsvers ur Svenska Dagbladet som illustration, se Svante Janson: min skolgång.

En dagsvers om mig av signaturen Kajenn (Caj Lundgren), illustrerad av Fibben Hald, SvD 30/8 1967.

Personregister

Nu har jag, på begäran, skapat ett (ofullständigt) personregister till webbsidorna på elfbrink.se.

Registret innehåller födelse- och dödsdatum samt länkar till sidor med mer information.

Registret är långtifrån komplett, och innehåller huvudsakligen närmare släktingar från 1800- och 1900-talen.

Registret hittas med länken ovan, eller från huvudmenyn.

Sveden

När vi i somras reste till Falun och Sundborn och tittade på platser där släktingar bott, så passerade vi även gården Sveden utanför Falun. Sveden är numera mest känt för att Carl von Linné gifte sig där 1739; hans hustru Sara Lisa Moraea var född och uppvuxen på Sveden.

Men Sveden hör även till vår släkt. Sveden hade köpts, 99 år före Linnés bröllop, av Sara Lisas farmors far Daniel Isaksson. Hans barn tog namnet Svedberg efter gården. Ett av hans barn var alltså Linnés frus farmor, Barbro Svedberg. Ett annat var Peter Svedberg, adlad Schönström, som kom att bli en av mina anfäder. Ett tredje syskon var biskopen Jesper Svedberg, far till Emanuel Swedenborg.

Se mer detaljer på sidan Sveden.

Sveden, ”Linnés bröllopsstuga”. Foto Calle Eklund, Wikipedia

Österlövsta kyrka

Österlövsta kyrka

På hemväg från Olof Elfbrinks barndomsby i Älvkarleby, se Västanå,  stannade vi vid Österlövsta kyrka i byn Försäter i nordöstra Uppland. Österlövsta kyrka har kopplingar till tre helt olika grenar av min släkt:

1. Min mormors morfar farfar Per Lyman (1757-1832) var organist och klockare i kyrkan 1884-1832, alltså i nästan 50 år. Han och hans hustru Anna Maria (1783-1855) bodde i Försäter, och de är säkerligen begravda på kyrkogården, fast ingen grav verkar finnas kvar. Sonen Per Gustaf Lyman (1811-1891, min mormors morfars far) är alltså född här i byn och döpt i kyrkan.

2. Min faster Kajsa Ek, född Janson (1940-2016), som bodde i Lövstabruk (i Österlövsta församling) är begravd i minneslunden här.

3. När vi tittade runt på kyrkogården hittade jag överraskande ett gammalt stenkors med texten ”Elfbrinks familjegrav”. Olofs bröder tog också namnet Elfbrink, och storebror Daniel (1763-1841) flyttade till Skärplinge (också i Österlövsta församling) där han var gästgivare liksom hans son och sonson efter honom. Och detta var tydligen deras gravsten.

”Elfbrinks familjegrav”

Västanå

Västanå sett från Östanå på andra sidan Dalälven. Olof Elfbrinks fars gård låg troligen mitt i bild, kanske på mark som sedan dess rasat ned i älven

Vår förfader Olof Elfbrink (1773-1835) var en bondpojke från Västanå i Älvkarleby som 1788 flyttade, 15 år gammal, till Gävle där han började som betjänt och springpojke åt sin fars kusin Daniel Elfstrand, och tog namnet Elfbrink efter hemorten. (Älvkarleby stavades på den tiden Elfkarleby.) Olof avancerade så småningom till kompanjon och blev själv en av Gävles största grosshandlare, se sidan Elfbrink, Elfstrand och Göransson.

Hans barndom i Älvkarleby var inte spektakulär som hans karriär i Gävle, men vi gjorde förra helgen en utflykt till Västanå för att se platsen. Bondgården finns inte kvar, men med hjälp av Lantmäteriets Historiska kartor, t.ex. storskifte 1774-1775, mantalslängder mm så tror jag mig veta var hans far Daniel Nilssons  gård låg. Det var längst ut mot Dalälven, strax intill den ca 15 m höga branten från byn ned till älven. Så namnet Elfbrink var verkligen passande. Dessutom eroderades branten av Dalälven, och gamla kartor visar hur åkrar och hus med åren försvunnit i älven; troligtvis har även platsen för Olof Elfbrinks barndomshem rasat ned i älven sedan dess. Och det verkar som om Daniel Nilsson flyttade gården  100 meter in, till andra sidan vägen, kanske redan när Olof Elfbrink var ung; gissningsvis för att gården var i farozonen.

Här låg nog Daniel Nilssons gård. Älvbrinken är alldeles bakom hästarna.

Ungefär hit flyttade nog Daniel Nilsson sin gård. I bakgrunden Kungsgården i Västanå.

Älvbrinken nedanför Västanå idag. Stentäckt i modern tid för att hindra fortsatt erosion.

Minne av Selma Lagerlöf

Jag skrev i somras om olika släktingar som bott i Falun, och nämnde då att Sofi Fogelmarck hade bott granne med Selma Lagerlöf, och att vi hade kvar ett tackkort från Selma. Sofie (den nuvarande) hade hört talas om forskningsprojektet ”Minnen av Selma Lagerlöf”, där två litteraturvetare samlar brev från Selma Lagerlöf till allmänheten, och ber om bidrag. Så Sofie skickade in Sofis kort, och nu finns det publicerat på projektets webbsida Minnen av Selma Lagerlöf.