är den 20-åriga Ulla Klingberg i Paris. Nu skall hon få komma ut och känna livet pulsera, nu skall hon få uppleva något annat än det tråkiga gamla Gävle. Hon skall lära sig franska, ta sånglektioner och insupa så mycket kultur hon bara kan. I brev till och från henne under de 3 1/2 månad som hon är i Paris, kan vi i detalj följa vad hon har för sig och vad hon upplever.
…………………………………………………………………………………
Idag går Ulla för första gången på tre veckor på visit hos Gävlekonstnärinnan Ida Matton. Hon tar emot på lördagar efter klockan fem hemma i sin ateljé. Ulla trivs uppenbarligen hos henne. Denna kväll är en peruansk litteraturkritiker där (dessvärre namnlös), som är mycket intresserad av Mattons konst. Det är uppenbart att Ulla gillar att träffa nya människor från miljöer och länder hon tidigare i Gävle inte haft tillgång till.
På kvällen går hon och väninnorna ut och äter en billig (skriver hon hem) middag och sedan blir det bio.
””Vår gemensamma vän” av Dickens inspelad av svenskar i England. Men det var en genomusel smörja alltihop, som bios för det mesta här. Jag har varit på fyra stycken.”
“Vår gemensamma vän” (“Our Mutual Friend”), roman från 1864-1865 av Charles Dickens (1812-1870), filmatiserades på danska ”Vor Faelles Ven” 1921. Det är nog den som Ulla menar.
